Mål: Mikrobiologi och Cellbiologi

s. 10-12 (cellvägg) , 27 (cellmembranet), 33 (cellskelettet), 40 (signalsubstanser, receptorer), 42-51 (prokaryoter, virus), 64-66 (vaccin, genterapi, genmodifierade bakterier) , 96-97 (svampar), 164-166 (antibiotikaresistens), 170 (interferoner), 171-172 (antikroppar, antigener), 181-187 (smittsamma sjukdomar, narkolepsi, HIV/AIDS), moderkakan s. 260-261



Bakterier:


¤ Kunna göra en tydlig och pedagogisk storleksjämförelse mellan Bakterier och Eukaryota celler samt med virus.

¤ Kunna rita upp och beskriva hur en bakteriecell är uppbyggd.

¤ Kunna jämföra uppbyggnad hos Bakterier med andra Eukaryota cellers uppbyggnad (Växt- djur- och jästcell), avseende likheter och skillnader. (Du förväntas kunna 6 st likheter och 6 st skillnader)

¤ Jämföra Bakterier och virus : http://noiskolan.weebly.com/bakterier-och-virus.html


¤ Kunna beskriva hur
klassificering av bakterier går till, samt varför detta är viktigt!

¤ Kunna beskriva skillnaden mellan Gram+ och Gram- bakterier. Beskriva stegen för hur Gramfärgning går till (Youtube klipp) samt vad som sker i bakteriecellen under färgningen.

Teoretiskt: https://www.youtube.com/watch?v=Jvo6IGKTvxA

Praktiskt: https://biomedicinskanalytiker.org/2013/12/11/gramfargning/


¤
Bra saker med bakterier (“pluskontot”). Dåliga saker med bakterier (“minuskontot”)


¤ Beskriva bakteriernas roll för kvävets kretslopp, t ex vid rening av avloppsvatten


¤ Beskriva hur olika
antibiotika verkar på bakterier (“mekanismer”), samt vilka “motvapen” bakterierna utvecklat mot antibiotikan


¤
Antibiotikaresistens: -Vad innebär det? -Varför är det ett problem? -Hur kan antibiotikaresistens uppstå hos bakterier? Varför (orsaker) har vi denna “långsamma pandemi” i vårt samhälle? (lektion +http://urskola.se/Produkter/176831-UR-Samtiden-Mikroorganismer-vi-lever-med-Pandemier-gar-det-att-skydda-sig, 43 min in på filmen – 53 min)


¤ kunna beskriva
tarmfloran (“karakteristik”). Kunna redogöra för tarmflorans betydelse för vår hälsa och vårt beteende. Kunna redogöra för tre olika sätt att påverka/ändra tarmfloran samt vad detta kan få för konsekvenser. (lektion): http://www.netdoktor.se/mage-tarm/artiklar/nyttiga-bakterier


¤ Kunna redogöra för begreppet
biofilm: -Hur är den uppbyggd? -Varför uppkommer den? -HUR uppkommer den? -Vad kännetecknar en biofilm? -Bra/dåligt med biofilm?


Virus:

¤ Vad ÄR ett virus?


¤ -Hur funkar virus?


¤ Vad är antikroppar och hur funkar de?


¤ Vad innebär det “att vaccinera sig”?


¤ -Vad är ett provirus?

¤ Influensaviruset: -Hur är viruset uppbyggt? -Varför ändrar influensaviruset form? -Vilka faktorer påverkar hur väl

vaccination mot influensan verkar? (artikel, lektion).


¤ pandemier: -Vilka är de främsta riskfaktorerna för virusorsakade pandemier? (lektioner, UR- skola : http://urskola.se/Produkter/176831-UR-Samtiden-Mikroorganismer-vi-lever-med-Pandemier-gar-det-att-skydda-sig)


¤ narkolepsi: -Vad är? -Varför drabbades ungdomarna av denna åkomma? (lektion)


HIV-virus: Kunna beskriva HIV-viruset uppbyggnad och dess replikation (förökning) i värdcellen. Pluspoäng om du kan användanda dig av relevanta termer! (ex “translation”, “värdcelL”, “poly-protein”, “transkription”).

Du skall kunna ge fyra olika exempel på strategier för att “hindra HIV att spridas i en infekterad kropp” och du skall kunna utveckla (exemplifiera) dessa strategier lite mer ingående. -Varför använder man alltid tre strategier samtidigt vid bekämpande av HIV?


¤ Kunna beskriva hur kroppen reagerar på en HIV infektion (lärobok s.185)


¤ Kunna ge åtta exempel på ”bra saker med virus” (virusets pluskonto). Kunna beskriva de undersökningar som (i

filmen) utgjorde “bevis” för de kontroversiella påståenden som gjordes om virusets förmågor att förändra vårt

beteende (Relations-normer) och hjälpa till vid graviditet. (film: https://www.youtube.com/watch?v=3Ms04x6MvMY )



Jäst:

¤ Vad sker när a-faktorn binder till receptorn på α-cellens yta? (bygger delvis på bilden s. 40)


¤ Förklara hur jästcellers “parning” kan beskrivas med kemotropism


¤ Jämföra jästcell med bakterie-, växt- och djurcell med avseende på likheter/skillnader.


¤ På jästcellens pluskonto och dess minuskonto


¤ Jästcellen som modellorganism. Vad innebär begrepept “modellorganism” och varför har man valt jäst som en sådan?