Lektion, 9 dec 2019



Intro:

¤ DU startade Ditt liv som en enda cell! En zygot (befruktad äggcell).

NU består du av 100000000000000 st celler.

-Förklaring? Hur kan det komma sig? (hur gick det till?)

Svar: Genom Mitos (=kloning av celler)


¤ DU startade Ditt liv som en sorts cell, en befruktad äggcell.

NU består du av ca 200 olika celltyper, olika sorters celler (muskelceller, hudceller, nervceller, osv). Alla dessa celltyper har samma kod, samma DNA.

Förklaring? Hur kan det komma sig? (hur gick det till?)

Svar: Genom Mitos följt av genreglering


¤ -Varför skiljer sig en chimpans och en människa så mycket åt, trots att de är så lika på genetisk nivå (typ 96% likhet i DNA!)?

Förklaring? Hur kan det komma sig?

Svar: Genom skillnader i DNA (kod) samt p g a genreglering. Trevligt också att lärobokens författare erkänner ATT VI INTE EXAKT VET svaret på frågan.


Genreglering:

-Vad innebär genregling?

Svar: Geners uttryck (=hur ofta de transkriberas, skrivs av) kan regleras. De kan vara ”helt avstängda”, (mörkt i rummet) ”dämpade” (halvljust i rummet), ”opåverkade” (normalljust i rummet) eller ”förstärkta” (jätteljust i rummet!).


-Hur kan gener regleras? (vilka är de molekylära mekanismerna?)

Svar:

¤ genom histoner. Ju tätare packat DNA är kring histonerna, ju mer sällan uttrycks genen. På så sätt styr ”graden av packning” genernas uttryck.

¤ genom kemisk modifiering av gener. Detta sker genom att små metylgrupper, -CH3 binder till genen.

¤ genom reglerande proteiner. Olika proteiner binder till särskilda kontrolldelar av DNA, en liten bit från själva genen. De styr på så sätt uttrycket av den genen.


-Vad innebär epigenetik?

Att man ärver mönstret för hur en (eller flera) gener uttrycks. Man ärver alltså i vilken grad en viss gen uttycks. (”hur ljust det är i rummet”)


-Vilka konsekvenser får detta?

Svar: Konsekvensen är att vissa förvärvade egenskaper verkar kunna ärvs direkt -från generation till generation- utan att några gener ändras! ”Koden” ändras alltså inte!

Detta trotsar vedertagen, klassisk Genetik! Enligt klassisk genetik kan inte förvärvade egenskaper ärvas.


Konkreta exempel:

Svar:

¤ ”rädsla” verkar kunna ärvas epigenetiskt. (möss, doften av körsbär, el-stötar).

¤ ”barn föds med låg födelsevikt” (gravida kvinnor, krig, stress , brist på mat),

¤ ”stress”, verkar kunna ärvas epigenetiskt. Stressade mammor (höns) får stressade barn (kycklingar) , TROTS att barnen (kycklingarna) får växa upp i en lugn miljö utan stress https://liu.se/artikel/kan-man-verkligen-arva-stress


Kontroversiella exempel:

¤ -Kan depression gå i arv? -Kan drogmissbruk gå i arv?

Ja, detta är känt -av sociologer- sedan länge, men de biologiska mekanismerna är inte lika kända! Tänk Dig en individ som utsätts för mycket stress. Detta kommer då -enligt denna hjärnforskare, https://www.hjarnfonden.se/2015/12/stress-kan-andra-vart-dna-och-gora-oss-sjuka/ att ändra metyleringsmönstret på vissa gener. Den stressade personen kanske utvecklar en depression, eller börjar missbruka droger. När den missbrukande personen sedan får barn kommer kanske metyleringsmönstret att ärvas. Detta leder då till att även barnen kommer att ha en ökad känslighet för stress och -kanske- ha en ökad benägenhet att bli deprimerade eller börja missbruka.

Om detta sker kommer tolkningen vara att ”missbruket gick i arv”. Man kan alltså söka epigenetiska förklaringar till att sådana svåra saker som missbruk, ångest och övervikt går i arv. Detta är exakt de förklaringar som man allt oftare hör idag.