Surt regns påverkan på krassens tillväxt




Av: Daniel Nedlich, John Cao, Emil Henriksson och Jakob Löfgren. N17A

Handledare: Johan Lissel och Marie Ståhl












Abstract


The purpose of this laboration is to examine how acidity affects the growth of microgreens, by subjecting them to different levels of pH, ranging from pH 2 to pH 7. The following questions were sought to be answered: How does the growth of microgreens differ at varying pH levels? And how will growing them in soil compared to cotton affect the outcome?


The methodology used in conducting the tests involves the planting of microgreens in both soil and cotton, grown in petri dishes accommodating 80 ml each. A total of 24 dishes, were equally divided into 2 categories with 12 dishes each, one for the containment of cotton, and one for soil. The petri dishes were then assigned their respective pH levels, two for each of the six levels tested. Next, five microgreen seeds were placed in each individual dish, leading to a total sum of 120 seeds planted. The plants were to begin with only subjected to water of neutral pH until length growth became observable. From that point forward the microgreens were watered with pH solutions every other day during a period of 6 days. Their lengths were measured and documented daily. The obtained measurements were then transferred and visualized in diagrams.


Several patterns of growth can be observed through the diagrams. Microgreens watered with pH 2 can be seen to consistently fall behind in length development compared to other subjects, which all exhibited varying height gain. However no clear level of pH can be determined as optimal for length growth. It can also be noted that the diagrams representing plantation in soil displayed a more unified pattern of growth throughout all pH levels, both in terms of length and development. On the other hand, the corresponding diagrams for cotton can be observed to convey a higher degree of irregularity in growth patterns, with more notable differences in length gain between the pH levels.


The conclusions drawn from the results answers the main questions of this investigation. Due to the presence of a buffer in soil, the effects of fluctuating pH is largely negated, with the different levels of pH resulting in inconclusive patterns of height gain.


By removing the buffer, it can be ascertained that microgreens are relatively unaffected by pH ranging from 3 to 7, while pH 2 was found to be the level at which its innate resistance fails.




Innehållsförteckning


  1. Inledning……………………………………………...………………s.3

  2. Syfte……………………………………………..……………………s.4

  3. Frågeställning………………………………………………………..s.4

  4. Avgränsningar…….......………………………………………….....s.4

  5. Teori………………………………………………………………......s.4

5.1 Försurningens historia……………………...………………….s.4

5.2 Kemiska processer……………………………………………..s.5

5.3 Konsekvenser av försurning……………………...……………s.7

5.4 Andra faktorer som påverkar krassens tillväxt…………..…s.10

5.5 Åtgärder.………………………..…………….………………...s.11

  1. Metod………………………..……………………………………...s.13

  2. Resultat……………………..……………………………………....s.15

8. Diskussion...……………………………...…….……………….......s.27

8.1 Mönster…………..…………………………..…………………s.27

8.2 Biologisk förklaring………..…………………………..……....s.30

8.3 Dålig tillväxt………..…………………….………………....…..s.30

8.4 Felkällor……………………………..……………………….....s.32

9. Slutsats………...…………………………….…………………...…s.33

10. Källförteckning…………….…….…………....……………….....s.34
















1. Inledning


Försurning av regnvatten är ett naturligt fenomen som har pågått sedan historiens begynnelse. Naturlig försurning sker genom att vattenmolekyler i luften reagerar med koldioxid och bildar kolsyra, vilket resulterar i en sänkning av dess pH-värde (Wikipedia, 2019a). Ur ett historiskt perspektiv har detta framför allt orsakats av naturliga processer. Gasemission från kraftiga vulkanutbrott, blixtnedslag och skogsbränder har varit de största bidragande faktorerna. Naturens inneboende buffertsystem i marken har till stor del neutraliserat de försurande ämnena som uppkommit, och därmed oskadliggjort dem. Men sedan den industriella revolutionen har mänskliga aktiviteter lett till en stor ökning av försurande utsläpp (Wikipedia, 2019a). De storskaliga utsläppen av gaser som stammar från människans aktiviteter rubbar den balans som upprätthållits av naturen. Detta har gett upphov till flertaliga allvarliga konsekvenser för samhället, men framförallt på den omkringliggande naturen (Wikipedia, 2019a).


Samhällen som ligger i områden med mycket surt nedfall kommer inte heller lindrigt undan. Byggnader och historiska kulturarv har observerats vittra bort under inflytandet av surt pH (Pansar, 2005). I Sverige ger skadorna upphov till utgifter på flera miljarder kronor årligen (Linder, 2004).


Denna undersökning strävar efter att visualisera försurningens effekter genom att granska dess påverkan på krasse. Växterna vattnas med olika pH-värden under en gemensam period, under vilken deras längder antecknas. Detta är intressant av anledningen att kunna bättre förstå och känna igen symptomen av försurning i naturen. I västvärlden kulminerade emissionen av försurande gaser som svaveldioxid, den främsta anledningen bakom modern surt nederbörd, under 1970- och 1980-talet (Encyclopaedia Britannica, 2020). Sedan dess har nya metoder och insatser till stor del åtgärdat problemet. Men i andra delar av världen, i synnerhet utvecklingsländer med snabbt tillväxande industrier som än inte har samma direktiv kring försurning som västvärlden, blir detta för de allt mer aktuellt. Ett exempel är Indien, där utsläpp av svaveldioxid har ökat med 50 procent mellan åren 2007 och 2019 (National Geographic, 2019). För att kunna motverka detta är det därmed viktigt att i god tid kunna identifiera och därmed förebygga försurning. Denna undersökning bidrar med data som kan användas i detta syfte, att igenkänna symptom gällande längdtillväxt i naturen, och därvid kunna vidta nödvändiga åtgärder.




2. Syfte


Syftet med denna undersökning är att granska hur surt regn påverkar längdtillväxten av krasse, genom att bevattna de med vatten av olika pH värden inom intervallet pH 2 till pH 7.


3. Frågeställning


Följande frågor kommer att besvaras: Hur varierar längdtillväxten av krasse under bevattning av olika pH värden? Hur kommer plantering i bomull att påverka resultatet jämfört med i jord?


4. Avgränsningar


Undersökningen genomfördes inom ramen för gymnasiearbete med inriktning biologi och kemi under årskurs 3. I undersökningen har endast krasse använts. Försöken genomfördes mellan november och februari.


5. Teori


5.1 Försurningens historia


Den första observationen av surt regn dokumenterades av John Evelyn under 1600-talet, som noterade dess destruktiva effekter på marmor. År 1872 användes för första gången termen ‘‘acid rain’’ för att beskriva detta fenomen (Wikipedia, 2019a). Det dröjde dock till 1960-talet innan den storskaliga forskningen inom detta område påbörjades.


Den industriella revolutionen var den period då förekommandet av surt regn började öka kraftigt (Wikipedia, 2019a). Detta var främst en konsekvens av det växande utsläpp av svavel som stammar från människans förbränning av fossila bränslen. I takt med samhällets teknologiska utveckling ökade dess resursbehov. Detta ledde till att produktionen av varor utökades vilket medförde en högre nivå av bränsleförbrukning. Följaktligen orsakade detta en ständigt uppåtstigande trend i vilken den totala nedfallsmängden av försurat regn konstant ökade. Detta visualiseras i nedanstående Figur 1, vars grafer visar det årliga svavelnedfallet för fyra olika områden i Sverige mellan årtalen 1880-2010. Alla fyra grafer kan observeras följa samma mönster. Nedfallet för respektive område minskade efter år 1940, var på det sedan ökade kraftigt fram tills mitten av 1980-talet. Därefter minskade svavelnedfallen hastigt.


Figur 1: Svavelnedfall över 4 områden i Sverige mellan år 1880-2010 Statistik från Havs- och Vattenmyndigheten i Sverige.


Utsläppsnivåer av koldioxid, svavel samt kvävedioxid förändras ständigt. Efter år 2000 kan det märkas att mängderna sjunkit till nivåerna på 1880-talet, vilket kan förklaras av de åtgärder forskningen framtagit, exempelvis användandet av bränslen med lägre svavelinnehåll och neutralisation av svavelrika gaser med hjälp av kalk (Havs- och vattenmyndigheten, 2019). Men problemet är av global nivå, områden i världen i brist på kunskap och resurser, utvecklingsländer i synnerhet, är oförmögna att hantera de lokala utsläppen som emitteras. Trots att rika länder är bättre på att hantera sina utsläpp i form av filtrering, så släpper generellt rika länder ut större mängder koldioxid än fattiga länder. Situationen i fattiga länder förvärras dock med tidens gång i kontrast mot de rikare länderna. I Kina ökade antalet motordrivna fordon från 6,2 miljoner till 36,0 miljoner från år 1990 till 2003 (American Chemical Society, 2006). Detta resulterade i en total nationell utsläppsmängd på 22 miljoner ton svavel och 12 miljoner ton NO2 under 2003. Detta är 5 miljoner ton mer än hela Europas motsvarighet i svavelemission från det föregående året, och den dubbla mängden kvävedioxidutsläpp från samma år.


5.2 Kemiska processer


Surt regn innefattar nedfall av sura komponenter som till exempel svavelsyra och salpetersyra i våta eller torra former. Det kan vara som snö, regn, dimma, hagel eller till och med damm. Då oförorenat, naturligt förekommande vatten har sällan ett pH under 5,7 så klassas surt regn som regn med en pH-nivå under 5,6 (EPA.gov. 2020).


De gaser som bidrar mest till problemet är svaveldioxid samt NOx, ett samlingsnamn för kväveoxider (United States Environmental Protection Agency, 2019). Med hjälp av vind och luft far dessa gaser upp i atmosfären. Syrorna reagerar då med vatten, syre samt andra ämnen och bildar svavel- och salpetersyra. När fossila bränslen förbränns i industrier, flygplan, bilar och generation av elektricitet så skapas dessa syror som följer med i luften. Mer specifikt är det elproduktion via förbränning av stenkol som medverkar mest till den sura nederbörden. Stenkol är ett fossilt, svavelhaltigt bränsle (Wikipedia, 2019c).
Vid förbränning frigörs svavel som reagerar med syre till svaveldioxid, vilket i sin tur oxideras till svaveltrioxid (Wikipedia, 2019d). Sedan bildas svavelsyra genom reaktion mellan svaveltrioxid och vatten, som följaktligen sprids ut i atmosfären och återvänder till marken som surt regn. Kväveoxider (NO
x) bildas vid förbränning under höga temperaturer, till exempel i förbränningsmotorer (Naturvårdsverket, 2019b). Kväveoxiderna reagerar därefter med vatten i luften och bildar salpetersyrlighet och salpetersyra. Dessa sura ämnen faller därefter ner till marken.
Koldioxid bildas vid fullständig förbränning, vilket sker i exempelvis bilar, som sedan reagerar med vatten i luften och bildar kolsyra, vilket bidrar till en väldigt liten försurning i marken.


SO2 + H2O → H2SO3 , svaveldioxid + vatten → svavelsyrlighet (påvisats i gasform)



2 SO2 + O2 → 2 SO3 , 2 svaveldioxid + syrgas → 2 svaveltrioxid



SO3 + H2O → H2SO4 , svaveltrioxid + vatten → svavelsyra


2 NO2 + H2O → HNO2 + HNO3 , 2 kvävedioxid + vatten → salpetersyrlighet + salpetersyra


CO2 + H2O → H2CO3 , koldioxid + vatten → kolsyra


Olika matprodukter bidrar också till sur nederbörd, där nötkött är den största boven och bidrar med 343,6 g svaveldioxid per 100 g protein jämfört med fläsk som släpper ut 142,7 g svaveldioxid per 100 g protein (Wikipedia, 2019a). Dessa utsläpp är konsekvensen av uppfödning av själva djuren. Faktorer som foderimport av soja, spannmål med annat, innebär transporter vilket innebär utsläpp av svaveldioxid. Med luften transporteras försurande ämnen flera hundra mil som skapar en större utbredning av ekologisk skada. Detta är därmed ett problem som måste åtgärdas regionalt. Genom kemiska reaktioner binder dessa sura komponenter till vattnet i atmosfären och därmed försurar det.


Mark och vatten kan klara av viss försurning utan att pH-värdet sjunker tack vare deras buffertsystem. Kalk är ett exempel på ett buffrande ämne. Eftersom buffertar finns naturligt i vattendrag och på land, neutraliseras försurningen till en början. Buffertsystemet måste dock regenereras och om den då utsätts för konstant försurning så kommer bufferten att försvinna, så sjunker pH-nivån snabbt.


5.3 Konsekvenser av försurning


Sjöar


Enligt IPCC har haven tagit upp mellan 20-30% av de mänskliga koldioxidutsläppen sedan 1980, vilket är en starkt bidragande orsak till havsförsurningen (IPCC, 2019). Försurningen har redan påverkat livet vid kuster, såsom koraller, men kommer i framtiden att få konsekvenser för hela det marina ekosystemet. Anledningen till att förändringen har skett långsamt är tack vare buffertsystemen i haven. När buffertsystemet förbrukas, kommer pH-nivån att sjunka snabbt i haven.


En sjö tar emot vatten från sina avrinningsområden som kan vara flera hektar stort och kommer därför påverkas kraftigt av surt nedfall. Resultatet är att det finns upp till 50 procent färre växt- och djurarter i sura sjöar kontra neutrala (Havs- och vattenmyndigheten, 2018a). Känsliga djur på botten som snäckor, musslor och kräftdjur börjar redan ta skada vid pH 6 (Pansar, 2005). När pH-nivån vidare går ned mot pH-5 försvinner fiskarter som mört och lax. Generellt är det inte låga pH-värden som orsakar detta utan mest är det den ökade halten av giftiga former av aluminium (Pansar, 2005).


Jord


För att en växt ska kunna växa krävs flera faktorer däribland näring, mikroorganismer, rätt pH-värde och vatten. Däremot kan surt regn förändra vissa av faktorerna genom växlingar i pH.


Krasse eller smörgåskrasse är en snabbväxande växt som har det vetenskapliga namnet Lepidium sativum. Den har en lång stjälk med små gräsgröna blad och kan uppnå en höjd upp till 60 cm, innehåller många mineraler och vitaminerna A, C, K (Wikipedia, 2020). De kan växa både individuellt och i stora skaror. Krasse trivs bra i alkaliskt vatten och växer klart på 7-10 dagar (Wikipedia, 2020). Det optimala pH:et att odla dem i är runt pH 7 och de trivs bäst i en temperatur mellan 20-25℃ (Nelson garden, 2017). De kan växa på flera olika material som till exempel bomull, jord och hushållspapper.


Hur processen med sur nederbörd fungerar kan väldigt simpelt förklaras som följande: Surt regn faller till marken där det absorberas av jorden. Till en början hålls jordens pH stabilt då den har ett naturligt buffertsystem som motverkar den sura effekten hos regnet. Detta system kommer däremot att sluta fungera om det utsätts för det sura regnet, eller andra sura/basiska angrepp, under en lång period. Då detta sker så kommer pH-nivån lättare att rubbas, och jorden kan komma att försuras av regnet. Det här förloppet tar bort viktiga funktioner och ämnen som växten behöver för att kunna växa sig lång. För att växter ska kunna ta upp näring krävs jonbytesprocess. Det är en process som sker mellan två jonlösningar eller mellan en jonlösning och en jonbytare. Detta förekommer bland annat mellan lerpartiklar (Wikipedia, 2018). Jonbytarna är antingen katjoner som byter positiva joner, eller anjoner som byter negativa joner, bundna på deras yta. Dessa jonbytare, i jorden, byter joner med den inkommande jonlösning som sedan ser till att växter kan ta upp viktig näring.

.


Figur 2: Jonbytesprocess


Mikrober ingår i växternas process att få i sig näring. Mikroorganismers uppgift i jorden är att bryta ner mineraler och göra det möjligt för växternas rötter att ta upp näringen. Effekten på mikrober från surt regn kan antingen vara att mikrobiell aktivitet försvagas eller öka aktiviteten hos vissa mikroorganismer som är dåliga för växten. Exempel på skadliga mikroorganismer, vars aktivitet kan öka, är svampar eller aktinomyceter medan aktiviteten hos gynnsamma bakterier som exempelvis nematoder sjunker (Holganix, 2018). Ett annat exempel är att kvävefixerande blågröna alger slutar fixera kväve då pH-värdet sjunker under 6. Det sker i och med att halten av aluminium och andra metaller då ökar och därmed försämrar livsvillkoren för vissa av dessa bakterier (Sveriges lantbruksuniversitet, 2008). Detta leder till en kvävebrist i jorden vilket sedan innebär en komplikation för växternas tillväxt (Boston College Environmental Affairs Law Review, 1975). Rötterna som transporterar den viktiga näringen till växten påverkas också av pH förändringar. Rötternas syfte är att fästa växten, ta upp näring, vatten samt lagra kol och energi. I rötternas cellmembran finns det proteinkedjor som bestämmer vilka ämnen som släpps in. Dessa proteinkedjor kräver ett specifikt pH-intervall för att fungera. När pH-värdet blir för lågt trängs de viktiga jonerna bort av vätejoner, vilket leder till att vätejoner i växten inte kan bytas med näringsjoner, vilket i sin tur försvårar rötternas uppgift (Hjelm, 2019). Vid lägre pH bildas det också aluminium som förgiftar och främst skadar rötterna och därmed näringsupptagningen.


Ett annat utfall är att tillgången på näringsämnena i jorden kan påverkas. Vid processen när näringsämnena är upptagbara av rötterna finns det elektrostatiska krafter som förhindrar dem från att sköljas bort. Surt regn leder till att dessa elektrostatiska krafter blir svagare och därmed ökar risken för att de här essentiella ämnena försvinner. Den slutgiltiga effekten av detta blir då att växters tillväxt kan minska (United States Geological Survey, 1999). I naturen förekommer också en ständig tävling mellan växter om mineraler. Det betyder att växter kan konkurrera ut varandra vilket kan leda till att vissa klarar sig och får i sig tillräckligt med näring medan andra dör för att de inte får i sig näring.


Det sura regnet leder också till att metaller som till exempel aluminium och kvicksilver urlakas ur jorden, som leder till att träden inte kan ta upp vatten lika lätt, men det är också en anledning till att träd och bladväxter dör (Naturvårdsverket,1999). Varför träd och växter inte kan ta upp vatten lika bra beror på att det frigörs aluminium när mineraler bryts ner. Om pH är över cirka 4,5 uppkommer frigjort aluminium som aluminiumhydroxid på ytan. I det sura vattnet som sjunker ned i marken löser sig organiska syror (SkogsSverige, 2005). Om pH sjunker under 4,2 kommer aluminiumhydroxiden lösas upp och det bildas istället aluminiumjoner som påverkar växtligheten negativt. De kan röra sig med markvattnet och när det kommer till platser med högre pH omvandlas jonerna tillbaka till aluminiumhydroxid och oxoniumjoner frigörs, denna process kallas jonbytesprocess och kan ses i Figur 2 (SkogsSverige, 2005). Därför kan de transportera surheten från ett område med lågt pH till ett annat med högt pH. Om hela marken är sur kan aluminiumjonerna följa med i vattendragen och skapa problem där. Surt regn leder därmed till att fotosyntesens process inte fungerar lika effektivt vilket innebär att växterna dör .


Generellt har all skog jämfört med andra jordsystem naturligt lägre pH (SkogsSverige, 2002). Skogen och växterna tar därav upp färre näringsämnen, vilket kan påverka deras utveckling och fysiologiska processer som trädens och växternas metabolism (Boston College Environmental Affairs Law Review, 1975). Alla organismer genomgår en utvecklingsperiod, under vilken delar av tidig vävnad från fosterutvecklingen blir specialiserade för ett visst ändamål, till exempel som benvävnad. Denna period av specialisering avslutas tidigt hos ryggradsdjur varefter vävnaden fortsätter att endast växa tills det att organismen är fullvuxen. Hos växter däremot så bevaras delar av denna ospecialiserade vävnad under resten av växternas existens. Där kan den finnas i skotten på olika växter och är ansvarig för konstruktionen av bladen och blommorna. De är också väldigt känsliga för surt regn och kan ta olika mycket skada beroende på hur väl skyddade de är. Tallar och gulbjörkar är exempel på träd som får sina blad deformerade (Wikipedia, 2019b). I tallar kan denna deformation leda till kortare barr. Om mycket barr blir förkortade kan det resultera i att den fotosyntetiska kapaciteten sjunker som leder till att träden dör (Banaras Hindu University, 2008).


5.4 Andra faktorer som påverkar krassens tillväxt


Mängden ljus krassen får under odlingen kommer påverka resultatet markant. Ljuset som solen sänder ut varje dag är livsviktigt för växterna. Solljuset består av fotoner som växternas blad fångar upp (Elmberg, 2018). Växten tar även in koldioxid genom små hål i bladen och med rötterna som dessutom tar upp vatten (Gillespie, 2018). Via fotosyntesen omvandlar sedan växten koldioxiden, vattnet och energi från solen till syre och druvsocker. Druvsockret omvandlas sedan till cellulosa och stärkelse, som bidrar till växtens tillväxt. Beskrivet som ovan har ljus en stor roll för krasse och hur de växer. För lite ljus leder till att den fotosyntetiska processen saktas ner och därmed tillväxten. För mycket varmt ljus kan även leda till att krassen behöver använda mer vatten för att kyla ner sig själv, vilket i sin tur leder till att andra processer stoppas i växten som tillväxten (Cropking, 2006).


Värme påverkar också krassens tillväxt när det kommer till fotosyntesen. I den här undersökningen kommer värmen vara helt beroende av solljuset. Alltså hur varmt ljuset är och hur länge solljuset hamnar på växterna har då en stor påverkan. Som tidigare nämnts ligger krassens optimala temperatur för att gro runt 20-25℃ (Nelson garden, 2017). Varje växt använder sig av enzymer för att genomföra kemiska reaktioner och binda till specifika molekyler (Markings, 2018). Speciellt i den sista fasen med bildandet av koldioxid förekommer mycket enzymer. Låg temperatur, mellan 0-10℃ (ur ett generellt perspektiv), orsakar en avtagande effekt på enzymerna som leder till att deras verkningsgrad sjunker eftersom kollisionerna mellan substraten och enzymerna sjunker. Detta leder i sin tur till att den fotosyntetiska processen, och därmed tillväxten, saktas ner. Vid för höga temperaturer, över 20℃ , finns generellt den optimala temperaturen för den specifika växtens enzymer och dess bästa aktivitet. Däremot om temperaturen fortsätter att öka kan det leda återigen till att enzymernas aktivitet minskar. Vid höga temperaturer börjar enzymer denatureras på grund av att de är proteiner (BBC, 2020b). Deras tredimensionella kropp förstörs och enzymet kan inte längre uppfylla sin funktion i fotosyntesen. Växten får därmed ingen glukos vilket innebär att tillväxten sjunker. När en växt dessutom utsätts för höga temperaturer börjar den svettas för att, likt människor, sänka temperaturen inom sig. Då använder sig växterna av en metod som kallas transpiration. På bladens undersida finns det klyvöppningar som används för att andas in koldioxid och för att göra sig av med vatten när det blir varmt, för nedkylning (youtube, 2016b). Om växten däremot inte har tillgång till tillräckligt med vatten kan transpirationen istället leda till växtens död.


Tillgången på vatten har väldigt viktiga funktioner i växten och har en stark påverkan på hur bra de växer. Växter består av cirka 90% vatten och behöver det för att kunna överleva. Däremot kräver alla växter olika mycket vatten och därför är det viktigt att veta hur mycket de behöver vattnas. Vattnet leder till att essentiella mineraler i marken bryts ned och blir därmed upptagbara av växternas rötter. Vatten ger också växten stadga och ser till att temperaturen hålls stabil (Armstrong, 2018). Som tidigare nämnt använder sig bladväxter av metoden transpiration för att kyla ner genom att de konstant tar upp nytt vatten från jorden. Då vatten inte finns tillgängligt dör de av värmen. Mängden vatten är också viktig för växterna då för mycket eller för lite vatten kan få digra konsekvenser. Om det är för mycket vatten kan rötterna börja mögla som leder till att växten inte kan ta in tillräckligt mycket syre. Om växten får för lite vatten kan det inte transporteras in viktig näring till den, och ytterligare kan inte fotosyntesen ske (Armstrong, 2018). Tecken på att växten har fått i sig för lite vatten är exempelvis långsam tillväxt och bruna blad. Bland växter förekommer också en ständig tävling för vatten. De kan ha rötter som sträcker sig långa sträckor för att ta in så mycket vatten som möjligt och andra har djupa rötter för att kunna ta upp grundvatten (BBC, 2020c). Detta leder till att vissa växter konkurreras ut och dör på grund av andra växters behov.


5.5 Åtgärder


Åtgärder mot surt regn har varit många sedan dess mest uppmärksammade tid runt 70-talet. I Sverige år 2005 var 18000 av 88000 sjöar drabbade av försurning (Länsstyrelsen, 2005). I en annan undersökning från 1965 studerades 15 floder i världen under 5 år och under denna period sjönk pH-värdet i alla de femton floderna. Sjöar är några som påverkats värst av det sura regnet. Kalkning, en statlig verksamhet som sprider kalksten i sjöar och vattendrag, har pågått ända sedan slutet av 1970-talet. Kalkstenen består till största del av kalciumkarbonat, och fungerar som en buffert (Skolvision, årtal saknas). I vattnet löses kalciumkarbonatet upp, och bildar karbonatjoner CO32-, och kalciumjoner Ca2+. Av dessa två bidrar endast karbonatjonerna till en sänkning av pH. Vid kalkning reagerar karbonatjonerna med vätejonerna i vattnet som släpps från oxoniumjoner (se nedanstående reaktionsformel), vilkas överskott är orsaken bakom försurning. Som resultat bildas kolsyra och vatten av reaktanterna, och antalet oxoniumjoner i vattnet minskar vilket höjer pH-värdet. Enligt Havs- och Vattenmyndigheten satsas cirka 160 miljoner kronor årligen sedan 2014 till åtgärder i vattenmiljöer (Havs- och vattenmyndigheten, 2019). År 1982 blev kalkning ett statsbidrag med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och i början av 2000-talet hade över 200 000 ton kalk spridits. När kalkningen fungerar bra leder det till att pH-värdet ökar i systemet. Detta gör att försurningskänsliga arter kan fortsätta leva och reproducera. För många arter kan det dock ta längre tid för återhämtning, uppemot 20 år efter att kalkning påbörjats.


Reaktionsformel för kalkning:


CaCO3(s) ⟷ Ca2+(aq) + CO32-(aq)


CO32- (aq) + H+(aq) ⟷ HCO3-(aq)


HCO3-(aq) + H+(aq) ⟷ H2CO3(aq)


Det nationella IKEAU-programmet (ett program från Havs- och vattenmyndigheten om effekterna och kalkning som utförs i samarbete mellan olika myndigheter och universitet) visar på att kalkade sjöar och vattendrag har ungefär lika många arter som oförsurade vatten. SLU (Svenska lantbruksuniversitetet) utvärderade en rapport från havs- och vattenmyndigheten som visade på effekterna från 35 års kalkning (Havs- och vattenmyndigheten, 2018b). Resultaten visade exempelvis på förbättrad reproduktion och högre förekomst av abborre, lax och mört. Idag däremot har utsläpp av svaveldioxid minskat drastiskt i Sverige och därmed behövs inte heller lika mycket kalkning. Mängden kalk har minskat med 45 procent per år från i början av 2000-talet till 2015.


I Sverige har det tagits ytterligare initiativ genom att göra förebyggandet av försurning till ett av landets miljömål (Naturvårdsverket, 2019a). Målet är att eliminera människans försurande inverkan på miljön. Det var ursprungligen planerat att målet skulle uppnås år 2020, men enligt Naturvårdsverkets bedömning är den nuvarande utvecklingen otillräcklig för att möjliggöra detta. Anledningen bakom detta beror på att försurningen huvudsakligen kommer från utlandet via luften, där det finns otillräckliga styrmedel som reglerar utsläppen. De nuvarande initiativ som tas inom landets gränser räcker då inte till för att kompensera för utlandets inverkan.


För att minska människans påverkan på miljön, planeras det i framtiden flera insatser på nationell, men även internationell nivå. Beträffande åtgärder för surt regn föreslår Naturvårdsverket i en utvärdering av miljömålet att öka beskattningen av dieseldrivna fordon (Naturvårdsverket, 2019a). I jämförelse med deras bensindrivna motsvarigheter släpper de ut mer kväveoxider. Naturvårdsverket rekommenderar även att åta ökade förberedelser innan inträdandet av NECA områden i Östersjön och Nordsjön. Dessa områden utses av FNs internationella sjöfartsorganisation IMO (International Maritime Organization) och ska reglera sjötrafiken så att bland de nybyggda fartygen, ges tillträde endast till de med minst 80% reducerat kväveoxidutsläpp i förhållande till statistik från år 1990 (Svensk sjöfart, 2019). Detta träder i kraft år 2021. Förberedelser som kan göras är att i god tid ställa miljökrav på rederierna samt att investera i miljövänlig teknologi inom sjöfartsindustrin (Naturvårdsverket, 2019a).


På internationell nivå verkar Sverige genom att aktivt delta i arbete för internationella överenskommelser i FNs luftvårdskonvention (Naturvårdsverket, 2019a). Då den övervägande majoriteten av försurande svavel och kväveoxidnedfall i Sverige kommer från andra länder via lufttransport, är detta ytterst relevant. Naturvårdsverket rekommenderar att Sverige i fortsättningen bör arbeta för att fler länder undertecknar Göteborgsprotokollet, vars syfte är att minska luftföroreningar av vissa gaser, bland vilka svaveldioxid och kväveoxider ingår. Utöver detta ska Sverige även fortsätta att vara aktivt deltagande inom FN:s luftvårdskonvention och fortsätta sina försök att skärpa lagarna som reglerar surt utsläpp. Åtgärder som dessa kommer leda till att reducerade mängder försurande ämnen kommer från utlandet in i Sverige (Naturvårdsverket, 2019a).



6. Metod


Undersökningen går ut på att odla krasseväxter i varierande pH-värden i både jord och bomull.


Inledningsvis fylldes 12 petriskålar med 80 ml jord och 12 petriskålar med 80 ml bomull. Vatten med pH-nivåer i omfånget 2-7 erhölls genom att späda ut svavelsyra med avjoniserat vatten. Sedan fuktades vardera petriskål med 2,5 ml rumstempererat kranvatten. Efteråt placerades 5 krassefrön utspridda i varje petriskål med bomull och 5 i varje petriskål med jord. Därefter vattnades jorden igen med 2,5 ml rumstempererat kranvatten. Sedan borrades hål med 4,5 mm borr på undersidan av de 24 plastglas som användes i arbetet, 3 hål på varje. Detta för att möjliggöra för ventilation samtidigt som luftfuktigheten bibehölls. Plastglasen placerades, med botten upp, över petriskålarna, och fästes med hjälp av maskeringstejp på vardera sida av glaset (Se figur 3 & 4).


Figur 3: Uppställning för odling i jord, Figur 4: Uppställning för odling i bomull,

locket (plastglaset) av. locket (plastglaset) på.


Varannan dag vattnades petriskålarna med 2,5 ml rumstempererat kranvatten, tills krassefröna började gro och växa, varpå deras längd började mätas dagligen. Mätningen skedde genom att dra ut krasseväxten till sin fulla längd för att sedan avläsa längden. Även de frön som inte grodde nedtecknades, samt började petriskålarna att vattnas med deras respektive pH-vatten varannan dag. Mellan vattningarna stod växterna i ett solbelyst område grupperade enligt figur 5. Experimentet pågick i en vecka, det vill säga om växterna planterades på en måndag var sista dagen med bevattning fredag och experimentet avslutades på en söndag med den sista mätningen.

Figur 5: Gruppering av krasse i jord och bomull som bevattnas med pH 6 och 7.



7. Resultat


Längderna på krasseväxterna var jämna mellan de olika graderna av försurning. Det fanns ingen märkbar skillnad mellan resultaten för jord, men däremot för bomull. Ingen stor skillnad kan ses mellan längderna fram tills pH 2.


Nedan kommer resultaten från de tre veckorna av krassens längd att redovisas. I undersökningen har vanligt vatten klassats som pH 7. Medelvärdena som används av krassens längder består av tio stycken uppmätta växter, men det finns undantag där det förekommer färre (antalet nämns i figurtexter). Skillnaderna mellan de tre försöken är att de alla tre gjordes vid olika tillfällen och har befunnit sig i olika förhållanden under tillväxten. Figur 6 och 8 åskådliggör krassens längd i medelvärde i cm från dagen då den odlades till en vecka senare. För försök 2 redovisas detta i figur 10 och 12, för försök 3 i figur 14 och 16. Här kan det till exempel ses att alla växer mycket homogent i jord, medan i bomull förekommer en avvikelse hos pH 2. Figur 7 och 9 visar medelvärdet av krassens längd i cm den sista dagen med konfidensintervall som felstaplar i försök 1. I försök 2 redovisas detta i figur 11 och 13, för försök 3 i figur 15 och 17. I dessa figurer kan skillnaderna och likheterna tydligt ses mellan medelvärdena i det slutgiltiga resultatet och dessutom vilka konfidensintervall som överlappar varandra och inte. I tabell 1 och 2 presenteras medelvärdet av krassens längd i cm i försök 1 varje dag. Här kan det tydligt observeras att både i bomull och i jord växer krassen ganska homogent, men att exempelvis pH 2 i bomull börjar komma efter de andra redan dag 3. Dessa tabeller hör ihop med figur 6 och 8. I tabell 3 och 4 redogörs mer data från ett typiskt försök, i detta fall försök 1. Datan som presenteras är medelvärdet av längderna, konfidensintervall och standardavvikelse.




Jord - Försök 1


Tabell 1: Tabell över krasseväxternas tillväxt (i cm) under olika pH förhållanden i jord. Värdena är medelvärdet av alla mätningar. Alla dagar förekom det 10 mätvärden förutom dag 2 pH 2 med fem mätvärden, pH 6 dag 2 med 11 mätvärden och dag 4 pH 6 med 11 mätvärden.

Längd i cm

pH 2

pH 3

pH 4

pH 5

pH 6

pH 7

Dag 1

0

0

0

0

0

0

Dag 2

1,22

0,92

1,18

0,97

0,86

1,03

Dag 3

3,14

3,21

3,46

3,43

3,33

4,17

Dag 4

4,76

4,79

5,44

5,24

5,13

6,11

Dag 5

6,13

6,35

7,08

6,61

6,12

7,38

Dag 6

6,45

6,42

7,51

6,61

5,94

7,67


Bomull - Försök 1


Tabell 2: Tabell över krasseväxternas tillväxt (i cm) under olika pH förhållanden i bomull. Alla dagar förekom det 10 mätvärden.

Längd i cm

pH 2

pH 3

pH 4

pH 5

pH 6

pH 7

Dag 1

0

0

0

0

0

0

Dag 2

0,54

0,56

0,51

0,49

0,70

0,64

Dag 3

1,36

2,02

2,24

1,96

2,06

2,13

Dag 4

2,03

2,68

3,01

2,82

3,1

3,14

Dag 5

2,22

3,64

3,96

3,74

4,04

4,05

Dag 6

2,00

4,02

4,38

4,5

4,53

4,6


Jord försök 1 dag 7


Tabell 3: Tabellen presenterar data från ett typiskt försök i den här undersökningen. Den här tabellens data kommer från dag 7 i försök 1 i jord. Datan som presenteras är medelvärde av längden, standardavvikelse och konfidensintervall.

Jord försök 1

Medelvärde längd (cm)

Standardavvikelse

Konfidensintervall (cm)

pH 2

6,45

1,14

0,82

pH 3

6,42

2,26

1,62

pH 4

7,51

0,93

0,67

pH 5

6,61

2,29

1,64

pH 6

5,94

2,03

1,45

pH 7

7,67

0,55

0,40


Bomull försök 1 dag 7


Tabell 4: Tabellen presenterar data från ett typiskt försök i den här undersökningen. Den här tabellens data kommer ifrån dag 7 i försök 1 i bomull. Datan som presenteras är medelvärde av längden, standardavvikelse och konfidensintervall.

Bomull försök 1

Medelvärde längd (cm)

Standardavvikelse

Konfidensintervall (cm)

pH 2

2

1,36

0,97

pH 3

4,02

1,56

1,12

pH 4

4,38

1,34

0,96

pH 5

4,5

0,96

0,69

pH 6

4,53

1,05

0,75

pH 7

4,6

0,64

0,46


Försök 1

I de nedanstående diagrammen (figur 6 & 7) kan det observeras att krasse som vattnats med pH 3 till 7 har utvecklats enligt samma mönster från början till slut. Det högsta medelvärdet kan man finna vid pH 7, 4,6 cm, medan pH 2 resulterade i det lägsta, 2 cm. Lägg märke till att växterna utsatt för pH 2 vuxit avsevärt sämre än resterande. Notera att väsentliga skillnader i längd uppkommer endast efter dag 2.


Figur 6: Figuren visar krassens tillväxt i cm, odlat på bomull. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse.


Figur 7: Figuren visar krassens medelvärde i längd dag 6 i bomull. I alla staplarna ingår 10 stycken krasseväxter. Felstaplarna visar 95% konfidens. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH:na ligga genomsnitt mellan, pH 2 (2±0,97 cm), pH 3 (4,02±1,1 cm), pH 4 (4,38±0,96 cm), pH 5 (4,5±0,69 cm), pH 6 (4,53±0,75 cm), pH 7 (4,6±0,46 cm).


I diagrammen nedan (figur 8 & 9) kan man finna det högsta medelvärdet vid pH 7, 7,7 cm, medan pH 6 resulterade i lägst, 5,9 cm. Notera att väsentliga skillnader i längd uppkommer endast efter dag 2.


Figur 8: Figuren visar krassens tillväxt i cm, odlat i jord. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse. Alla punkter har ett medelvärde på tio krassefrön.





Figur 9: Figuren föreställer krassens medelvärde i längd dag 6 i jord. I varje stapel ingår 10 stycken krasseväxter. Felstaplarna föreställer 95% konfidens. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH:na ligga genomsnitt mellan, pH 2 (6,5±0,82 cm), pH 3 (6,4±1,6 cm), pH 4 (7,5±0,67 cm), pH 5 (6,6±1,6 cm), pH 6 (5,9±1,5 cm), pH 7 (7,7±0,40 cm).


Försök 2


I de nedanstående diagrammen (figur 10 och 11) kan det observeras att krasse som vattnats med pH 3 till 7 har utvecklats enligt samma mönster från början till slut. Det högsta medelvärdet kan man finna vid pH 4, 3,37 cm, medan pH 2 resulterade i det lägsta, 1,24 cm. Lägg märke till att växterna utsatt för pH 2 vuxit avsevärt sämre än resterande. Notera att väsentliga skillnader i längd uppkommer endast efter dag 2.


Figur 10: Figuren presenterar bomullens tillväxt i cm, på underlaget bomull. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse. I alla punkter förekom tio stycken krasseväxter.


Figur 11: Figuren föreställer krassens längd i cm (medelvärde) dag 6 i bomull. I varje stapel ingår 10 stycken krasseväxter. Felstaplarna är konfidens med 95% säkerhet. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH:na ligga genomsnitt mellan, pH 2 (1,24±0,31 cm), pH 3 (3,05±0,41 cm), pH 4 (3,37±0,68 cm), pH 5 (3,04±0,34 cm), pH 6 (3,27±0,24 cm), pH 7 (2,91±0,66 cm).


I diagrammen nedan (figur 12 och 13) kan man finna det högsta medelvärdet vid pH 3 den sista dagen, 4,7 cm, medan pH 2 resulterade i lägst, 4,01 cm. Samtliga växter har utvecklats mycket likartat under odlingsperioden.


Figur 12: Figuren presenterar jordens tillväxt i cm, på underlaget jord. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse. I alla punkter förekom tio stycken krasseväxter förutom för pH 4 och pH 6 med elva stycken dag 3.


Figur 13: Figuren presenterar krassens längd i cm (medelvärde) dag 6 i jord. I varje stapel ingår 10 stycken krasseväxter. Felstaplarna föreställer konfidens med 95% säkerhet. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH:na ligga genomsnitt mellan, pH 2 (4,01±0,56 cm), pH 3 (4,7±0,27 cm), pH 4 (4,29±0,42 cm), pH 5 (4,5±0,35 cm), Ph 6 (4,28±0,68 cm), pH 7 (4,43±0,46 cm).




Försök 3


I de nedanstående diagrammen (figur 14 och 15) kan det observeras att krasse som vattnats med pH 3 till 7 har utvecklats enligt samma mönster från början till slut. Det högsta medelvärdet kan finns vid pH 6, 3,7 cm, medan pH 2 resulterade i det lägsta, 0,8 cm. Lägg märke till att växterna utsatt för pH 2 vuxit avsevärt sämre än resterande. Notera att väsentliga skillnader i längd uppkommer endast efter dag 2.


Figur 14: Figuren presenterar bomullens tillväxt i cm, på underlaget bomull. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse. I alla punkter förekommer tio stycken krasseväxter.


Figur 15: Figuren presenterar krassens längd i cm (medelvärde) dag 6 i bomull. I staplarna ingår det 9 stycken krasseväxter för pH-4, resten 10 stycken. Felstaplarna föreställer konfidens med 95% säkerhet. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH:na ligga genomsnitt mellan, pH 2 (0,8±0,21 cm), pH 3 (2,82±0,50 cm), pH 4 (3,08±0,80 cm), pH 5 (3,6±0,42 cm), pH 6 (3,73±0,40 cm), pH 7 (3,24±0,58 cm).


I diagrammen nedan (figur 16 & 17) kan man finna det högsta medelvärdet vid pH 7 den sista dagen, 4,76 cm, medan pH 2 resulterade i lägst, 3,56 cm. Samtliga växter har utvecklats mycket likartat under odlingsperioden.


Figur 16: Figuren presenterar jordens tillväxt i cm, på underlaget jord. Varje punkt är ett medelvärde av den dagens alla krasselängder i det specifika pH-värdet. Dag 1 anses här vara första dagen efter plantering av krasse. I alla punkter förekommer det tio krasseväxter.


Figur 17: Figuren illustrerar krassens längd i cm (medelvärde) dag 6 i jord. I staplarna ingår det 9 stycken krasseväxter i pH 2 och pH 7, resterande staplar baseras på 10 stycken krasseväxter. Felstaplarna föreställer konfidens med 95% säkerhet. Med ett 95%-igt konfidensintervall uppskattas populationsmedelvärdet för pH.värdena ligga i genomsnitt mellan: pH 2 (3,56±0,72 cm), pH 3 (4,12±0,53 cm), pH 4 (4,33±0,78 cm), pH 5 (4,64±0,49 cm), pH 6 (4,48±0,99 cm), pH 7 (4,76±0,56 cm).


T-test


Av resultaten gjordes ett t-test som är en jämförelse mellan medelvärden. T-testet tar reda på om skillnaden mellan två grupper är statistisk signifikant eller inte med hjälp av ett p-värde. Om p-värdet är mindre eller lika med 5% är resultatet statistisk signifikant. Det betyder att med väldigt stor sannolikhet stämmer den jämförelsen som har genomförts. Då är skillnaden “signifikant” skild från slumpresultatet. Om p-värdet istället är större än 5% är resultatet inte statistisk signifikant och kan med stor sannolikhet bara var en slump som betyder att skillnaden troligtvis inte är riktig.


I undersökningen genomfördes t-test i försök att se om det fanns signifikanta skillnader mellan de olika pH-värdenas medelvärden. Figur 18, 19 och 20 föreställer diagram med medelvärdet av krassens längd i bomull och jord. Felstaplarna föreställer konfidensintervall. Utifrån figurerna kan det då göras jämförelser mellan krassens längd i bomull och jord vattnat med samma pH, men också sammanställningar mellan jordens olika pH-värden för sig respektive bomullens olika pH-värden för sig.


I tabell 5, 6 och 7 har ett p-värde räknats ut för vissa intressanta jämförelser som har gjorts mellan olika pH-värden. De pH-värden som har valts att jämföras och beräkna ett p-värde mellan är det pH:värdet med högst medelvärde respektive lägst. Till exempel i tabell 5 beräknas ett p-värde mellan pH 2 och pH 7 i jord som visar sig vara signifikant skilda. Däremot om pH 2 ersätts med det näst lägsta medelvärdet (pH 3) blir p-värdet större än 5%, som betyder att det inte kommer finnas en signifikant skillnad mellan pH 7 och de andra pH-värdena i jord (exklusive pH 2) eftersom de andra pH-värdena har högre medelvärden än pH 3. Samma procedur har genomförts i bomull. Sedan har det också genomförts en beräkning av p-värde mellan jord och bomull under samma pH-värden. Det kan då observeras att de inskrivna resultaten är alla större än 5% och tyder på ingen signifikant skillnad. Däremot av alla p-värden som gjordes mellan ett specifikt pH i jord och bomull var de i tabellerna de enda med ett p-värde större än 5%.


Figur 18: Detta diagram visar medelvärdet av krassens längd i cm i olika pH i jord och bomull i försök 1 med konfidensintervall som felstaplar.


Figur 19: Detta diagram visar medelvärdet av krassens längd i cm i olika pH i jord och bomull i försök 2 med konfidensintervall som felstaplar.

Figur 20: Detta diagram visar medelvärdet av krassens längd i cm i olika pH i jord och bomull i försök 3 med konfidensintervall som felstaplar.


Tabell 5: (Färg: bomull och Färg: jord). Denna tabell innehåller de uträknade p-värdena från t-testen i försök 1.

Försök 1

pH 2 och pH 7

pH 3 och pH 7

pH 6 och pH 7

pH 3 och pH 7

pH 6 och pH 6

P-värde

0,018%

32%

3,3%

14%

8,7%


Tabell 6: (Färg: bomull och Färg: jord). Denna tabell innehåller de uträknade p-värdena från t-testen i försök 2.

Försök 2

pH 2 och pH 4

pH 7 och pH 4

pH 2 och pH 3

pH 6 och pH 3

P-värde

<<5%

31%

3,2%

24%


Tabell 7: (Färg: bomull och Färg: jord). Denna tabell innehåller de uträknade p-värdena från t-testen i försök 3.

Försök 3

pH 2 och pH 6

pH 4 och pH 6

pH 2 och pH 7

pH 3 och pH 7

pH 6 och pH 6

P-värde

<<5%

14%

1,2%

9,3%

16%







8. Diskussion


8.1 Mönster


Resultaten som erhölls ur försöken uppvisar flera återkommande mönster befintliga hos samtliga odlingstillfällen. Men likaså kan många avvikelser iakttas som står ut från de resterande resultaten.


Vid avläsning av diagrammen kan det noteras att längden av krasseväxterna som bevattnas med pH 2 alltid växer kortast, med endast ett undantag vilket inträffade i det första försöket utfört i jord, då medelvärdet översteg pH 3 med 0,1 cm (se figur 9).


Vidare kan det observeras att linjerna i diagrammen som representerar odling i jord förefaller mer koncentrerade än deras motsvarigheter i bomull. De individuella linjerna som representerar längdutvecklingen vid varje pH-värde uppvisar sig mer utspridda och mindre enhetliga i bomull jämfört med jord. Detta kan märkas inte enbart vid slutet av växternas tillväxt, utan även under dess förlopp, i vilket krasse i jord växer mer uniformt och följer samma utvecklingsmönster vid alla pH-värden. I kontrast mot detta kan det noteras att krasse i bomull utvecklas mer inkonsekvent. Jämförelsevis varierar längden i högre grad mellan pH-värdena, och linjerna visar sig inte efterfölja något gemensamt tillväxtmönster.


Ur diagrammen i sammanställningen kan det även uppmärksammas att medellängden av samtliga odlingar i det första försöket är avsevärt högre än deras motsvarigheter i de två nästkommande försöken.


Ett ytterligare mönster uppvisar sig vid dag 2 i odlingen, och kan betraktas genom linjediagrammen. I samtliga försök kan det noteras att denna dag är utgångspunkten där skillnaderna i längd börjar märkas. Det kan observeras att medelvärdena för både odling i jord och bomull, omfattande alla pH värden och försök, förhåller sig till varandra ganska lika vid dag 2. Det är inte förrän vid dag 3 och framåt som distinkta skillnader i längd uppenbaras, vilket kan med ökad tydlighet iakttas i diagrammen beskrivande odlingarna i bomull.


Beträffande avvikelser kan det noteras att inget definitivt pH värde kan fastställas som optimal från resultaten. Till skillnad från krasseväxternas längdtillväxt i pH 2, vilka kontinuerligt utföll som kortast, förekommer en stor variation hos de resterande värdena gällande vilket eller vilka som är gynnsammast för längden. I motsägelse med teorin visas odlingarna i jord mycket små skillnader mellan längdutvecklingen under olika pH förhållanden. Dock kan en tydlig tröskel under pH 3 observeras hos alla odlingar i bomull, där längderna är dramatiskt kortare än vid de resterande pH värdena.


Konfidensintervall och p-värde är mönster som det kan dras slutsatser utifrån. Konfidensintervall används för att finna medelvärdet bland krasseväxternas längder, där 95% av alla dessa medelvärden kommer finnas inom medelvärdets intervall.


I figur 9, 13 och 17 visas det mycket frekvent hur konfidensintervallet i alla staplarna i jord i princip överlappar varandra, undantaget är pH 7 i försök 1, medan i bomull är pH-2 alltid den enda utomstående (förutom i försök 1 där den överlappar pH 3). Detta visar på att i jord med 95%-igt konfidens kommer alla pH-värdena i jordförsöken ligga i samma intervall och att alla deras medelvärden ligger mycket nära varandra. Samtidigt betyder detta att det finns en 5% risk att konfidensintervallet inte ligger inom krassens medelvärde. Det betyder till exempel att det hypotetiska medelvärdet för pH 2 är lägre än pH 7, men också besynnerligt nog att medelvärdet för pH 2 kan vara högre än pH 7. Detta medför en osäkerhet i resultaten på grund av att intervallet i de flesta staplarna är stora och då kan det inte dras några säkra slutsatser kring skillnaderna. Det som kan vara orsaken till detta är att buffertens inverkan på krassen i jord är så stor att bevattningen av olika pH-värden inte har någon inverkan.


Till exempel i figur 13 har stickprovet från pH 3 det högsta medelvärdet med väldigt små feltermer (4,7±0,27) som möjligtvis visar på buffertens inverkan. Bufferten gör att pH-nivån i jorden håller sig relativt jämt, trots att bevattningen sker med avsevärt mycket lägre pH-värde.


I figurerna med stapeldiagram som relaterar till bomull finns det felstaplar som uppskattar populationsvärdet på ett 95%-igt konfidens. I bomull illustreras det tydligt av figurerna hur pH 2 ständigt har ett medelvärde under alla andra medelvärden och ett konfidensintervall som knappt överlappar något annat. Emellertid överlappar mycket av de andra pH-värdenas konfidensintervall varandra och dessutom varierar det bland dem vilken som har det maximala och minimala medelvärdet. Här kan det uppmärksammas om att det finns en säkerställd skillnad mellan pH 2 och de andra pH-värdena. Bland de andra pH-värdena finns det en osäkerhet och ingen säkerställd slutsats kan dras om skillnaderna mellan dem. Resultatet kring pH 4 och 3 växte oerhört bra och i vissa fall bättre än högre pH-värden. Detta var lite oförväntat eftersom pH 3 och pH 4 är ändå relativt sura och som borde medfört någon slags effekt. Orsaken till detta kan inte vara buffert eftersom bomull inte besitter det och som då helt enkelt måste betyda att krasse kan växa i bomull i pH 3. Enligt (Lunds universitet, 2020) är krassens optimala pH för att utvidgas runt pH 7 i jord och därför motsäger resultatet teorin. Som tidigare sagts finns det en 5% risk för felaktiga intervall.


Resultatet analyserades också med hjälp av t-test där två utvalda oberoende stickprov undersöktes om det fanns en signifikant skillnad mellan. Som det beskrevs i avsnittet t-test (se sida 24) gjordes dessa test mellan försökets högsta medelvärde och lägsta medelvärde i jord respektive bomull inklusive beräkningar mellan jord och bomull i samma pH-värde. Utifrån resultatet kan det observeras att krassens längd i jord skiljer sig väldigt lite och som leder till att få p-värden inte kommer understiga 5% som alltså betyder att i jord finns det ingen signifikant skillnad mellan pH-värdena. Här kan det också noteras att det lägsta och högsta medelvärdet i tabellerna skiljer sig och är inte konstant, vilket också tyder på osäkerheten och slumpen i resultatet. Även fast pH 2 och pH 7 förekommer två av tre gånger som maximalt och minimalt medelvärde kan det inte dras några slutsatser utifrån det och utöver det överlappar också dess konfidensintervall i figur 19 och 20. För att kunna dra slutsatser kring detta krävs mer provresultat.


I bomull uppstår däremot ett mönster med pH 2 som lägst medelvärde i samtliga resultat, men en variation i det maximala pH-värdet. I samband med att det finns en signifikant skillnad dessutom mellan pH 2 och samtliga maximala medelvärden kan det därmed konstateras att här har pH haft en inverkan på växterna. Detta förföll den teori som tidigare presenterats, men inte för andra pH. Som tidigare nämnts ligger krassens optimala pH för bäst tillväxt runt pH 7. Däremot i resultatet kan det anmärkas att p-värdena visar på att det inte finns en signifikant skillnad mellan pH-värdena och det maximala medelvärdet exklusive pH 2. pH 3 och pH 4 bör ha visat ett liknande mönster som i pH 2 med dålig tillväxt dock inte i samma skala eftersom de inte är lika starka. Emellertid kanske pH 4 och pH 3 kräver en större dos för att få liknande effekter som pH 2, däremot är det anmärkningsvärt att pH 4 fick det maximala medelvärdet i försök 2. Likt här skiljer sig också det maximala medelvärdet som i jord som tillför en viss osäkerhet i resultatet kring de andra pH-värdena.


Slutligen beräknades ett p-värde mellan jord och bomull i samma pH. Mellan samtliga pH-värden förutom pH 6 i försök ett och tre befanns en signifikant skillnad (se tabell 5 och 7). Detta visar med stor säkerhet på att det finns en olikhet mellan underlagen och att växternas påverkan av pH är tillförlitlig utan buffert.







8.2 Biologisk förklaring


Då resultaten mellan växternas längd i bomull och jord jämförs kan en del skillnader iakttas. I linjediagrammen för de olika försöken (se figurer 6, 8, 10, 12, 14 och 16) syns det att resultaten från bomullen skiljer sig mer än resultaten från jord-försöken. Detta kan kopplas till jordens naturliga buffertsystem. Ett buffertsystem är ett system ofta bestående av en svag syra och dess korresponderande bas (Naturvetenskap.org, 2014). Den svaga syran och dess korresponderande bas kan neutralisera syror och baser som det kommer i kontakt med, vilket gör att pH-förändringar kan motstås. I och med att jorden har detta system påverkas krassens växtlighet inte lika kraftigt av det sura vattnet som då det odlades i bomull. Detta kan förklara varför krasse odlat i bomull och bevattnat med mycket surt vatten (pH 2) växte mycket sämre än de andra växterna. Att längden för krassen är mer enhetliga vid odling i jord jämfört med odling i bomull kan också attribueras till buffertsystem. I och med att bufferten i jorden neutraliserar syror så minskar skillnaderna mellan växternas längd, och resultaten ser därmed mer enhetliga och mindre utspridda ut för odlingarna i jord gentemot bomull.


8.3 Dålig tillväxt


Allmänt som tidigare nämnts växte krassen i bomull i pH 2 avsevärt sämre än de högre pH-värden i alla tre försök. Detta tyder på att pH 2 har en påverkan på växtens längd. I de olika försöken var det också några krasseväxter som inte växte alls, utan dog vid uppväxt. Detta fenomen förekom dock i alla olika pH-värdena. Fröna slutade växa och bladen tappade sin färg i vissa fall. Slutsatsen som kan dras från detta är att krassefröna har påverkats av förändringar i pH. Detta var inget oförväntat då enligt teorin leder ett lågt pH-värde till att vissa essentiella funktioner för växtens överlevnad försvinner som att de inte får i sig viktiga mineraler som magnesium, kalcium och kalium.


En annan hypotes kring dess dåliga växtlighet kan bero på att fröets grobarhet var för dåligt. Ju äldre ett frö är desto sämre grobarhet har den, däremot måste detta inte gälla i krassens fall. I våra försök fanns det inget samband mellan lågt pH-värde och låg grobarhet. Det gör att vi kan dra slutsatsen att anledningen till att det växer sämre i lägre pH-värde inte beror på att pH-värdet påverkar krassens grobarhet.


I figur 21 kan man se att vissa krasseväxter fick en gul nyans. En teori kring krassens gula blad och korta längd är att det var för mörkt där de befann sig. Vid krassens placering är tiden med solljus begränsad på grund av positionen men också för att de planterades under vinterhalvåret. Som beskrivet i teorin är ljus väldigt viktigt för krassens växtlighet. Om krassen inte får tillräckligt med ljus avtar den fotosyntetiska processen som leder till att krassen växer mindre. En lösning till detta är att placera växterna i ett område där de kan motta lika mycket solljus, som exempelvis ett växthus. Och om inte det skulle det kunnat ha använts lampor för att tillföra ljuset den behövde.

Figur 21: Notera att den översta krassen är mer gulfärgad än de andra som är grönare och dessutom att längden är betydligt mindre.


Bristen på värme kan också ses som en bidragande orsak till den dåliga tillväxten. Som beskrivs i teorin är värme en del som påverkar växter i allmänhet och hur de växer. I undersökningen befann sig testerna i ett lite kyligare klimat som låg under krassens optimala temperatur (20-25℃) som kan innebära konsekvenser på växtens enzymer som är ansvariga för fotosyntesen. Den kalla temperaturen kan leda till att enzymernas aktivitet saktas ner och inte verkar i sin effektivaste miljö. Fotosyntesen kommer då saktas ner som leder till att krassen blir kortare än vad som förväntades i resultatet. Resultaten stämmer delvis in med teorin om orsaker till att vissa krasseväxter blev kortare än andra, men måste dock inte vara den egentliga anledningen.


Slutligen kan också metoden för hur växterna vattnas påverka resultatet. Som nämndes i teorin behöver alla växter vatten för att kunna växa som bäst och överleva. Däremot kan det förekomma en konkurrens i petriskålarna mellan krassen som kan ha orsakat vissa av växternas försämrade tillväxt, på grund av att de har fått för lite vatten. Dessa orsaker som nämndes i teorin att tillväxten kan försämras och orsaka missfärgade blad stämmer överens med resultaten.


8.4 Felkällor


Som beskriven under metod inkluderades vid beräkningar av medelvärden samtliga mätningar av växterna. Denna metodik kan i efterhand fastställas som ej optimal, då detta möjliggör för enskilda extrema värden att drastiskt inflyta på medelvärdet. Detta kan exempelvis förekomma då pH förgiftning har inträffat. I dessa fall togs även den förgiftade krassen i konsideration, vare sig den växte eller ej. Som resultat blev de erhållna värdena mycket mindre, då alla beräkningar var fortsatt genomförda med delning av 5, fastän detta inte stämde överens med antalet mätbara växter. För att åtgärda detta kan man basera beräkningarna på det verkliga antalet mätbara växter, genom att helt utesluta fall där krassen uppenbart inte har nått sin tillväxtpotential. Alternativt kan samma undersökning utföras med fler krassefrön per pH-värde, vilket leder till en ökad möjlighet att jämna ut enstaka avvikelser med fler korrekta värden i beräkningarna. En annan metod som skulle kunna ha använts är medianvärde istället för medelvärde. Medianvärdets användningsområde är just när det finns flera avvikande resultat. Med få mätvärden är dock denna metod oerhört osäker.


Miljö och väder kan anses som en stor felkälla och bidragande faktor till resultaten i denna laborationen. Beroende på miljöförhållanden växterna befinner sig i, som till exempel rumstemperaturen eller ljusnivån och av dagens specifika väder, det vill säga om det var sol eller inte eller hur varmt det var utomhus (eftersom det uppstod drag vid fönstret) har stor påverkan på hur bra växterna växer och hur bra de mår. Vattning är också essentiellt för att växternas tillväxt och kan påverka resultatet beroende på hur ofta det vattnades och hur mycket. Växterna odlades under vinterhalvåret vilket innebar mindre sol, värme och sämre tillväxt. Eftersom det också fanns brist på material kunde inte de tre försöken ske vid exakt samma tidpunkt. Istället utfördes de tre försöken under tre på varandra följande veckor som då kan påverka medelvärdet eftersom vädret skiftar. Detta kan som sagt leda till skillnader i längder och för att lösa det måste de alla odlas vid samma tillfälle, men mönstret kan fortfarande iakttas.


Under varje test befann sig krassen i olika miljöer på grund av olika omständigheter och växterna behövdes då transporteras till en annan plats. I sin första miljö befann sig växterna vid ett kallt fönster och relativt skymd från solen, då det inte fanns ett bättre ställe att placera dem på. Förhållandet mellan krassen är dock fortfarande densamma och skillnaden bör kunna observeras.


Däremot i hemmet befann sig växterna i en varmare miljö och med mer tillgång till solljus. Detta innebar en förbättring i hur krassen växte och hur höga de blev eftersom solljus och värme är viktiga komponenter för hur bra en växt växer. Ett exempel på denna skillnad kan noteras mellan försök 1,2 och 3. I försök 1 befann sig krassen inte i samma miljö de fyra första dagarna som försök 2 och 3. Växterna befann sig i en bättre passande miljö, med tillgång till mer solljus och värme för att växa än försök 2 och 3 i just växtproccessens början och kan vara faktorn som orsakade de stora skillnaden mellan försöken. Felkällan här är att krassen i de olika försöken befann sig i olika miljöer och i olika förhållanden som leder till att resultaten skiljer sig markant. Den självklara förändringen som måste ske för att få mer pålitliga resultat är att odlingen sker i samma miljö under hela testet. Däremot kan resultatet fortfarande användas eftersom den illustrerar liknande samband och mönster som försök 2 och 3. För att förebygga att vissa växter får mindre solljus och växer sämre kan detta vara en metod som förhindrar detta. På så sätt kan växterna få en mer jämlik koncentration av solljus och som tidigare diskuterats är solljus väldigt viktigt.


Mänsklig påverkan och mänskliga beslut kan också ses som en felkälla i det här sammanhanget. Gruppen består av 4 personer som alla ska dela på uppgiften om att ta hand om växterna. Uppgiften i sig där den mänskliga misstag spelar störst roll handlar om att mäta växterna och att vattna krassefröna. Alla i gruppen mäter olika, vissa drar upp krassen så den blev så lång som möjligt och andra försökte fånga krassens naturliga längd, det vill säga utan att vidröra den. Detta kan anses som en dålig metod utveckling och bör kunna ersättas med en bättre tillvägagångssätt. Gruppen försökte såklart åtgärda detta med att upplysa varandra om att försöka hålla samma metod, men som kan ses inte följdes upp. Samtidigt kan inte hela uppgiften överlåtas åt en person att mäta alla krasseväxterna själv eftersom i varje försök ingår mer än 100 krasseväxter. I figur 6 kan det till exempel ganska tydligt noteras att olika personer har mätt krassen eftersom medelvärdet av längden har sjunkit, vilket är osannolikt. Alltså blir resultatet lite opålitligt. Även om resultatet skiljer sig försvinner inte själva helheten av resultatet och det går att se mönster. För att förbättra laborationen borde först och främst de som mäter och vattnar göra jobbet noggrannare. Sedan kan bevattningen och mätning av krassen ersättas av annat mekaniskt material som är oberoende. En maskin som kan mäta växterna jämlikt och dessutom se till att växterna vattnas likvärt är det som behövs för att förbättra denna del av laborationen.









9. Slutsats


Syftet med denna undersökning var att granska hur surt regn påverkar längdtillväxten av krasse, genom att bevattna de med vatten av olika pH-värden inom intervallet pH 2 till pH 7. Frågeställningarna var: Hur varierar längdtillväxten av krasse under bevattning av olika pH värden? Och hur kommer plantering i bomull att påverka resultatet jämfört med i jord?


En slutsats som kan dras besvarar den förstnämnda frågeställningen. I odlingarna där krassen vattnades med pH från 3 till 7 kunde inga konkreta mönster gällande försurningens inverkan observeras. Men i nästan samtliga fall där växterna bevattnades med pH 2 blev de märkbart kortare än de som odlats vid resterande pH-värden. Därmed kan följande slutsats dras: Krasse (Lepidium Sativum) har en viss naturlig resistens mot försurning, som skyddar växtens längdutveckling mot variationer i pH mellan 3 och 7. Tröskeln för denna resistens är belägen vid pH 2, där försurningen hindrar krassen från att uppnå dess maximala potential för längdtillväxt.


Den andra frågeställningen kan besvaras med slutsatsen att det i jord finns en buffert som försvarar växterna mot det sura regnets nedfall och ser till att växten kan växa ostört en begränsad tid tills bufferten har avlägsnats. Vi kan dra denna slutsats med hjälp av försöken på bomull som tydligt visar på en försämrad tillväxt och pH-påverkan utan buffert.


Slutsatsen kring varför krassen växte dåligt kan inte säkerställas. Detta eftersom det kan bero på olika faktorer som att de lägsta pH-värdena i bomull blev förgiftade och i jord kan det ha berott på pH-förgiftning men också dåliga frön eller bara slumpen. Den dåliga tillväxten kan också bero den kyliga temperaturen. Deras dåliga tillväxt kan också bero på att vissa växter fick brist på solljus eller dålig tillgång på vatten. Symptomerna som visar på dålig tillväxt stämmer bra överens med de tecken som visar på dåligt med solljus och dåligt med vatten visar på.










10. Källförteckning


American Chemical Society. (2006). Acid rain in China. https://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/es0626133 (Hämtad 30/09-2019)


Armstrong, Shari. (2018). How does water affect plant growth. Gardeningknowhow. https://www.gardeningknowhow.com/special/children/how-does-water-affect-plant-growth.htm (Hämtad 30/03-2020)


Batema, Cara. (2019). How is the forest affected by acid rain. Sciencing https://sciencing.com/forest-affected-acid-rain-4475.html (Hämtad 14/09-2019)


BBC. (2019a). Climate change: Speed limits for ships can have 'massive' benefits. https://www.bbc.com/news/science-environment-50348321 (Hämtad 11/11-2019).


BBC. (2020b). Photosynthesis. https://www.bbc.co.uk/bitesize/guides/zx8vw6f/revision/1 (Hämtad 29/03-2020)


BBC. (2020c). Communities. https://www.bbc.co.uk/bitesize/guides/z86gpbk/revision/1 (Hämtad 30/03-2020)


Boston College Environmental Affairs Law Review. (1975). Acid Rain: Biological Effects and Implications.

https://pdfs.semanticscholar.org/0544/8fe4632ac6e27575612204c921c450cf7df0.pdf (Hämtad 15/09-2019)


Cropking (2006). Light in the greenhouse: How much is enough? https://www.cropking.com/blog/light-greenhouse-how-much-enough (Hämtad 28/03-2020)


Department of Primary Industries. (2019). Plant nutrients in the soil. https://www.dpi.nsw.gov.au/agriculture/soils/improvement/plant-nutrients (Hämtad 18/09-2019)


Elmberg, Karin. (2018). Fakta om växtljus. Wexthuset. https://www.wexthuset.com/fakta-och-rad/om-odling-och-skotsel-av-tradgard-och-vaxter/information-om-vaxtbelysning/fakta-om-ljus-till-vaxter-vaxtlampor (Hämtad 28/03-2020)


Encyclopaedia Britannica. (2020). What happened to acid. rain?.https://www.britannica.com/story/what-happened-to-acid-rain (Hämtad 11/3-2020)


EPA.gov. (2020) What is acid rain?

https://www.epa.gov/acidrain/what-acid-rain

(Hämtad 29/9-2019)


Gillespie, Claire. (2018). Why do plants need the sun? Sciencing. https://sciencing.com/why-do-plants-need-sun-4572051.html (Hämtad 29/03-2020)


Havs- och vattenmyndigheten. (2018a). Biologiska effekter av försurning.

https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag/biologiska-effekter-av-forsurningen.html (Hämtad 07/10-2019)


Havs- och vattenmyndigheten. (2019). Försurning av sjöar och vattendrag. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag.html (Hämtad 30/09-2019)


Havs- och vattenmyndigheten. (2018b) Kalkning och andra motåtgärder. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag/kalkning-och-andra-motatgarder.html (Hämtad 28/03-2020)


Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Rapport: Sötvatten 2016. https://www.havochvatten.se/download/18.5665afb41572747bd32bac3e/1474448844975/rapport-sotvatten-2016.pdf (Hämtat 30/09-2019)


Hjelm, Nicklas. (2019). pH och odling. Hemmaodlat. https://www.hemmaodlat.se/odla/ph-och-odling/ (Hämtad 30/03-2020)


Holganix. (2018). 5 types of soil microbes and what they do for plants. https://www.holganix.com/blog/5-types-of-soil-microbes-and-what-they-do-for-plants

(Hämtad 22/03-2020)


IPCC. (2019). Choices made now are critical for the future of our oceans and cryosphere. https://www.ipcc.ch/2019/09/25/srocc-press-release/ (Hämtad 30/03-2020)


Lawrence,Gregory B. Huntington, T. G. United States Geological Survey (1999). Soil-calcium depletion linked to acid rain and forest growth in the eastern United States. https://pubs.usgs.gov/wri/1998/4267/report.pdf (Hämtad 17/09-2019)


Linder, B. Ny Teknik. (2004). Sverige rostar för 90 miljarder. https://www.nyteknik.se/opinion/sverige-rostar-for-90-miljarder-6445651 (Hämtad 30/09-2019)


Lunds universitet. (2020) Fråga en biolog. https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/krasse/ (Hämtad 09/03-2020)


Pansar, Joakim. (2005). Om försurning i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402724dac/1528180724355/Om%20f%C3%B6rsurning%20av%20sj%C3%B6ar%20och%20vattendrag.pdf (Hämtad 09/11-2019)


Markings, Samuel. (2018). The effect of temperature on the rate of photosynthesis. Scencing. https://sciencing.com/effect-temperature-rate-photosynthesis-19595.html (Hämtad 29/03-2020)


National Geographic. (2019). What is acid rain? https://www.nationalgeographic.com/environment/global-warming/acid-rain/ (Hämtad 15/3-2020)


Nationalencyklopedin. (2019). pH. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ph (Hämtad 21/10-2019)


Naturskyddsföreningen. (2019). Utbyggnaden av Preemraff. https://www.naturskyddsforeningen.se/klimat/faq-preem (Hämtad 11/11-2019).


Naturvetenskap.org (2014). Buffertlösning.

https://www.naturvetenskap.org/kemi/gymnasiekemi/syror-och-baser/buffertlosning/, (Hämtad 04/03-2020)


Naturvårdsverket. (2008). Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatisk miljöer. Rapport 5908. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5908-8.pdf

(Hämtad 11/10-2019)


Naturvårdsverket. (2019a). Bara naturlig försurning. http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6860-8, (Hämtad 11/11-2019).


Naturvårdsverket. (2019b). Fakta om kväveoxider i luft.

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Kvaveoxider/ (Hämtad 30/03-2020)


NE. (2019). Stenkol. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stenkol, (Hämtad 05/11-2019)


Nelson garden. (2017). Egenodlad smörgåskrasse på påskbordet. http://dinodlarvan.nelsongarden.se/odla-inomhus/egenodlad-smorgaskrasse-pa-paskbordet/ (Hämtad 29/03-2020)


Pansar, Joakim. (2000). Hur mår sjöarna och vattendragen. Länsstyrelsen. 2004:12.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:851903/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 30/03-2020)


Banaras Hindu University. (2008). Acid rain and its ecological consequences. https://pdfs.semanticscholar.org/e8f3/fa4f3badf2fa98e0a434266aaa3d7c796f98.pdf (Hämtad 21/09-2019)


SkogsSverige (2005). Vad händer med aluminiumet i marken? https://www.skogssverige.se/vad-hander-med-aluminiumet-i-marken

(Hämtad 23/09-2019)


SkogsSverige. (2002). Varför är jorden sur i en barrskog och tvärtom i en lövskog? https://www.skogssverige.se/varfor-ar-jorden-sur-i-en-barrskog-och-tvartom-i-en-lovskog (Hämtad 06/11-2019)


Skolvision. (årtal saknas). https://www.skolvision.se/Kemi/Pict_pH/pH.html (Hämtad 22/03-2020)


Sportfiskarna. (2016). Hur mycket går Sverige i vinst på kalkningen. https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/5550 (Hämtad 30/09-20)


Svensk sjöfart. (2019). Bättre luft. http://www.sweship.se/fokusomraden/hallbarhet-och-miljo/neca-omrade-i-ostersjon-och-nordsjon/, (Hämtad 11/11-2019)


Sverige lantbruksuniversitet. (2019). Algblomning i dammar, i stad och på golfbanor.

https://stud.epsilon.slu.se/13011/1/hansson_g_171121.pdf (Hämtad 05/11-2019)


Sveriges lantbruksuniversitet. (2018). Skogsdödens “uppgång och fall” - vad har vi lärt oss? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/skogsdodens-uppgang-och-fall-vad-har-vi-lart-oss/ (Hämtad 22/03-2020)


SVT. (2019). Preem minskar utbyggnadsplanen. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/preem-minskar-utbyggnadsplanen (Hämtad 11/11-2019).


United States Environmental Protection Agency. (2019). Acid Rain.

https://www.epa.gov/acidrain/what-acid-rain (Hämtad 02/09-2019)


United States Environmental Protection Agency. (2019). Effects of acid rain. https://landuse.alberta.ca/Forms%20and%20Applications/RFR_ACFN%20Reply%20to%20Crown%20Submission%205%20-%20TabD9%20AcidRain_2014-08_PUBLIC.pdf (Hämtad 11/11-2019)


Warfvinge, P. Bertills, U. (1999). Recovery from Acidification in the Natural Environment. Naturvårdsverket.

http://www.swedishepa.se/Documents/publikationer/91-620-5034-6.pdf (Hämtad 30/3-2020)


Wikipedia. (2018). Jonbytare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonbytare (Hämtad 30/03-2020)


Wikipedia. (2019a). Acid Rain. https://en.wikipedia.org/wiki/Acid_rain (Hämtad 09/09-2019)


Wikipedia. (2019b). Betula alleghaniensis. https://en.wikipedia.org/wiki/Betula_alleghaniensis (Hämtad 07/11-2019)


Wikipedia. (2019c). Bituminous coal. https://en.wikipedia.org/wiki/Bituminous_coal, (Hämtad 08/11-2019)


Wikipedia. (2019d). Svaveldioxid. https://sv.wikipedia.org/wiki/Svaveldioxid, (Hämtad 07/11-2019)


Wikipedia. (2020). Garden cress. https://en.wikipedia.org/wiki/Garden_cress (Hämtad 29/03-2020)


Youtube (2018), https://www.youtube.com/watch?v=1PDjVDIrFec (Hämtad 02/09-2019)


Youtube (2016), ttps://www.youtube.com/watch?v=iKIRYkTrhR8 (Hämtad 29/03-2020)