Lösning till lab, två
egenskaper samtidigt
1)
färg och
form på majskorn
2)
B=brun
b=
gul
R=
rund
r=
skrynklig
3)
Båda var heterozygota
(BbRr)
för båda
egenskaperna!
Annars KAN de inte ha fått “barn” som gula och skrynkliga!
4)
obs! Måste räkna minst 100 st frön!
5)
Det skiljer sig åt
därför att
bokens
klyvningstal är ett
teoretiskt
värde,
baserat på exakt
jämn
fördelning
av
kromosomer när det skall
bildas könsceller. I verkligheten
spelar dock slumpen in och det erhållna klyvningstalet
kommer att
avvika något från det teoretiska. Genom att räkna fler
majskorn
skulle det erhållna klyvningstalet närma
sig det teoretiska värdet!
6)
klyvningstalet för korsningen (BbRr)
x (BbRr)
blir 9:3:3:1
7)
Vi hade fått annorlunda klyvningstal!
“Kopplingen”
kan ske på två
olika
sätt och
det
krävs dessutom två individer för att “få barn”. Detta gör
att det finns
ett
antal tänkbara scenarion!
koppling,
alternativ 1:
koppling,
alternativ 2:
Vi
vet
att det
krävs två individer för att “få barn”.
Vi
vet inte hur
anlagen sitter på kromosomerna hos någon av individerna!
Detta
leder till ett antal tänkbara scenarion:
Alternativ
2 x Alternativ 2:
(BbRb)
x (BbRb)
|
|
Rb
|
rB
|
|
Rb
|
Rund,
gul
RRbb
|
Rund,
Brun
RrBb
|
|
rB
|
Rund,
Brun
RrBb
|
Skrynklig,
brun
rrBB
|
Alternativ
1 x Alternativ 1:
(BbRb)
x (BbRb)
|
|
|
RB
|
rb
|
|
RB
|
Rund, Brun
RRBB
|
Rund, Brun
RrBb
|
|
rb
|
Rund, Brun
RrBb
|
Skrynklig, gul
rrbb
|
Alternativ
1 x Alternativ 2:
(BbRb) x (BbRb)
|
|
Rb
|
rB
|
|
RB
|
Rund, Brun
RRBb
|
Rund, Brun
RrBB
|
|
rb
|
Rund, Gul
Rrbb
|
Skrynklig, Brun
rrBb
|
|
|
|
|
|
|
|
Marsvin:
S=
svart
s=
vit
L=
långhårig
l=
korthårig
8)
svart färg och lång päls
9) (SSll)
x (ssLL)
ger 100% avkomma med genotypen (SsLl),
alltså (svarta, långhåriga)
10)
(SsLl),
(SsLL),
(SSLl),
(SsLL)
11)
klyvningstalet blir 1:1:1:1, genotyperna blir (SsLl),
(Ssll),
(ssLl)
och (ssll). Det blir alltså 25% chans för var och
en av de fyra
tänkbara fenotyperna svart,
lång päls,
respektive svart,
kort
päls,
samt för
vit, lång päls och
vit, kort päls.
12)
genotyp:
(SsLl), kopplade gener, båda
dominanta anlag på samma kromosom. Detta ser
ut så här:
Hos
denna individ (SsLl)
kan det bildas två
tänkbara
könsceller:
(SL)
och (sl)
Hos
den andra individen (ssll) kan det endast bildas en
sorts könscell: (sl)
Ritar
man upp ett korsningsschema
visar det
vad som
sker om individerna korsas med varandra:
(SsLl)
x (ssll), kopplade gener
|
|
sl
|
|
SL
|
Svart,
långt hår
SsLl
|
|
sl
|
Vit,
kort hår
ssll
|
=>
klyvningstal 1:1, hälften av marsvinsungarna blir
svarta med lång päls,
hälften blir vita
med
kort päls.
-
Vid överkorsning
skapas istället denna situation:
Hos
denna individ kan det också
bildas två
tänkbara könsceller:
(Sl)
och (sL)
Hos
den andra individen kan det fortfarande endast bildas
könsceller av
ett slag: (sl)
Ritar
man upp ett korsningsschema visar det vad som sker om
individerna
korsas med varandra:
(SsLl)
x (ssll), kopplade gener och överkorsning:
|
|
sl
|
|
Sl
|
Svart,
kort hår
Ssll
|
|
sL
|
Vit,
långt hår
ssLl
|
=>
klyvningstal 1:1, hälften blir svarta
med kort päls,
hälften blir vita
med
lång päls,
MEN
detta
scenario gäller bara i 10% av fallen!
Dessa två fenotyper blir alltså ganska ovanliga, men kan
förekomma.
(jämför resultatet med föregående fråga!)
Svaret
på frågan är att det
kan dyka upp marsvinsungar som ser ut lite hur-som-helst
(fyra tänkbara fenotyper)!
Vanligast
kommer det att vara med marsvinsungar med svart päls och långt
hår
(45% möjlighet) och marsvinsungar
med vit päls och kort hår
(45%
möjlighet), dock kan
det dyka upp “avvikande” marsvinsungar med svart päls och
kort
hår (5% möjlighet) eller vit päls och långt hår (5% möjlighet)
Snäckor:
14)
Helfärgad
och rosa
15) H=Helfärgad
h= randig
R= rosa
r= gul
en
rosa,
helfärgad snäcka kan
ha följande fyra genotyper:
(HHRR),
(HHRr), (HhRR), (HhRr)
16)
Testkorsningar görs ALLTID mot den “dubbelrecessiva”
individen!
I detta fall en gul
snäcka med ränder på (hhrr)! Sedan
tittar man på avkomman och använder
sin logik
för att bestämma genotypen hos den testade snäckan!
Logiken
behövs, eftersom en rosa,
helfärgad
snäcka
kan
ha fyra olika tänkbara genotyper!
Exempel
på “logik”:
1)
Dyker det upp fyra olika fenotyperna hos avkomman, och alla
är
ungefär lika vanliga, så måste
genotypen hos den rosa, helfärgade snäckan vara (HhRr)!
2)
Om alla
snigelbebisar blir rosa, hälften helfärgade och hälften
randiga,
så bör
den testade snäckan ha genotypen (HhRR)
3)
Om alla
snigelbebisar blir helfärgade, hälften gula och hälften rosa
så
bör
den testade snäckan ha genotypen (HHRr)
4)
Om alla
snigelbebisar blir rosa och helfärgade, så bör
den testade snäckan ha genotypen (HHRR)
obs!
Denna “logik” funkar endast om generna sitter på olika
kromosomer.
INTE om de är kopplade…. Därför står det tydligt i varje
provfråga (exempelvis på nationella prov) om generna sitter
på
olika kromosomer eller om de generna är kopplade.