Lösning till lab, två egenskaper samtidigt


1) färg och form på majskorn


2)

B=brun

b= gul

R= rund

r= skrynklig


3) Båda var heterozygota (BbRr) för båda egenskaperna! Annars KAN de inte ha fått “barn” som gula och skrynkliga!


4) obs! Måste räkna minst 100 st frön!


5) Det skiljer sig åt därför att bokens klyvningstal är ett teoretiskt värde, baserat på exakt jämn fördelning av

kromosomer när det skall bildas könsceller. I verkligheten spelar dock slumpen in och det erhållna klyvningstalet

kommer att avvika något från det teoretiska. Genom att räkna fler majskorn skulle det erhållna klyvningstalet närma

sig det teoretiska värdet!


6) klyvningstalet för korsningen (BbRr) x (BbRr) blir 9:3:3:1


7) Vi hade fått annorlunda klyvningstal!

Kopplingen” kan ske på två olika sätt och det krävs dessutom två individer för att “få barn”. Detta gör att det finns

ett antal tänkbara scenarion!



            koppling, alternativ 1:                       koppling, alternativ 2:


Vi vet att det krävs två individer för att “få barn”.

Vi vet inte hur anlagen sitter på kromosomerna hos någon av individerna!

Detta leder till ett antal tänkbara scenarion:


Alternativ 2 x Alternativ 2:

(BbRb) x (BbRb)


Rb


rB


Rb


Rund, gul


RRbb


Rund, Brun


RrBb




rB

Rund, Brun



RrBb

Skrynklig, brun


rrBB


Alternativ 1 x Alternativ 1:

(BbRb) x (BbRb)




RB

rb


RB


Rund, Brun


RRBB


Rund, Brun


RrBb



rb

Rund, Brun


RrBb

Skrynklig, gul

rrbb

  • Klyvningstalet blir 3:1,


Alternativ 1 x Alternativ 2:

(BbRb) x (BbRb)


Rb


rB


RB


Rund, Brun


RRBb


Rund, Brun


RrBB



rb

Rund, Gul


Rrbb

Skrynklig, Brun

rrBb


  • Klyvningstalet blir 1:2:1









Marsvin:

S= svart

s= vit

L= långhårig

l= korthårig


8) svart färg och lång päls



 9) (SSll) x (ssLL) ger 100% avkomma med genotypen (SsLl), alltså (svarta, långhåriga)



10) (SsLl), (SsLL), (SSLl), (SsLL)



11) klyvningstalet blir 1:1:1:1, genotyperna blir (SsLl), (Ssll), (ssLl) och (ssll). Det blir alltså 25% chans för var och

en av de fyra tänkbara fenotyperna svart, lång päls, respektive svart, kort päls, samt för vit, lång päls och

vit, kort päls.



12) genotyp: (SsLl), kopplade gener, båda dominanta anlag på samma kromosom. Detta ser ut så här:




Hos denna individ (SsLl) kan det bildas två tänkbara könsceller: (SL) och (sl)

Hos den andra individen (ssll) kan det endast bildas en sorts könscell: (sl)


Ritar man upp ett korsningsschema visar det vad som sker om individerna korsas med varandra:



(SsLl) x (ssll), kopplade gener



sl



SL


Svart, långt hår


SsLl




sl

Vit, kort hår


ssll


=> klyvningstal 1:1, hälften av marsvinsungarna blir svarta med lång päls, hälften blir vita med kort päls.



  1. Vid överkorsning skapas istället denna situation:



Hos denna individ kan det också bildas två tänkbara könsceller: (Sl) och (sL)

Hos den andra individen kan det fortfarande endast bildas könsceller av ett slag: (sl)


Ritar man upp ett korsningsschema visar det vad som sker om individerna korsas med varandra:


(SsLl) x (ssll), kopplade gener och överkorsning:



sl



Sl


Svart, kort hår


Ssll




sL

Vit, långt hår


ssLl


=> klyvningstal 1:1, hälften blir svarta med kort päls, hälften blir vita med lång päls,


MEN detta scenario gäller bara i 10% av fallen! Dessa två fenotyper blir alltså ganska ovanliga, men kan

förekomma. (jämför resultatet med föregående fråga!)


Svaret på frågan är att det kan dyka upp marsvinsungar som ser ut lite hur-som-helst (fyra tänkbara fenotyper)!


Vanligast kommer det att vara med marsvinsungar med svart päls och långt hår (45% möjlighet) och marsvinsungar

med vit päls och kort hår (45% möjlighet), dock kan det dyka upp “avvikande” marsvinsungar med svart päls och

kort hår (5% möjlighet) eller vit päls och långt hår (5% möjlighet)



Snäckor:


14) Helfärgad och rosa



15) H=Helfärgad

h= randig

R= rosa

r= gul


en rosa, helfärgad snäcka kan ha följande fyra genotyper:


(HHRR), (HHRr), (HhRR), (HhRr)



16) Testkorsningar görs ALLTID mot den “dubbelrecessiva” individen! I detta fall en gul snäcka med ränder på (hhrr)! Sedan tittar man på avkomman och använder sin logik för att bestämma genotypen hos den testade snäckan!


Logiken behövs, eftersom en rosa, helfärgad snäcka kan ha fyra olika tänkbara genotyper!



Exempel på “logik”:


1) Dyker det upp fyra olika fenotyperna hos avkomman, och alla är ungefär lika vanliga, så måste genotypen hos den rosa, helfärgade snäckan vara (HhRr)!



2) Om alla snigelbebisar blir rosa, hälften helfärgade och hälften randiga, så bör den testade snäckan ha genotypen (HhRR)


3) Om alla snigelbebisar blir helfärgade, hälften gula och hälften rosa så bör den testade snäckan ha genotypen (HHRr)


4) Om alla snigelbebisar blir rosa och helfärgade, så bör den testade snäckan ha genotypen (HHRR)



obs! Denna “logik” funkar endast om generna sitter på olika kromosomer. INTE om de är kopplade…. Därför står det tydligt i varje provfråga (exempelvis på nationella prov) om generna sitter på olika kromosomer eller om de generna är kopplade.