Läxa: s. 69-73 +86-87.


lämna in på teams, senast torsdag. Om INTE tremset funkar, mejla!


1) -Vad innebär begreppet homozygot? Svar: Genen för en viss egenskap finns i två lika kopior, en på varje kromosom i det homologa kromosomparet. (Otto och Liam har bra svar på denna fråga!)


2) -Vad innebär begreppet heterozygot?

Svar: Genen för en viss egenskap finns i två olika varianter, en på varje kromosom i det homologa kromosomparet.


3) -Vad innebär begrepept allel?

Svar: En variant av en gen (Viktor E och Isak har bra svar!)


4) -Vad innebär begreppet klyvningstal? (s.73)

Svar: “Förhållandet mellan avkommans fenotyper”.

Exempel:

Svart kanin och vit kanin fick 12 kaninungar. 10 var svarta och 2 var vita. Klyvningtalet blir 10:2 = 5:1 (Linnea och Jakob skriver i sina svar ett mycket viktigt påpekande om klyvningstal!)


5) -Vilket var det exakta klyvningstalet när Mendel korsade de lila dotterplantorna (“första generationens avkomma”) med varandra? (s.70)

Svar: 224:705 ≈ 1:3,14


6) -Vilket klyvningstal hade Mendel fått om den ena lila ärtväxten var heterozygot och den andra lila ärtväxten var homozygot?

Svar: 1:1


7) Jämför tamgrisar (s.86) med vildsvin. -Vilka egenskaper skiljer dem åt? -HUR har dessa egenskaper “skapats”?

Svar:

a) Det som skiljer dem åt är att tamgrisar är tamare, växer mycket fortare, har större stjärt och att fläsket innehåller mindre fett.


 b) Detta är skapat genom att djur med de önskade egenskaperna valts ut och parats med andra djur med liknande egenskaper. På så sätt har “medveten avel” under flera generationer lett fram till tamgrisar med dessa egenskaper.


8) Jämför burhöns (s.87) med vildhöns. -Vilka egenskaper skiljer dem åt? -HUR har dessa egenskaper “skapats”?

Svar:

a) Det som skiljer dem åt är att dagens burhöns lägger fler ägg (ca 300 ägg/år!), + att de växer mycket fortare (värphöns kan slaktas efter 7 veckor!)


b) Detta är skapat genom att fåglar med de önskade egenskaperna valts ut och parats med andra fåglar med liknande egenskaper. På så sätt har “medveten avel” under flera generationer lett fram till höns med dessa egenskaper.



Obs! INGEN “genteknik” inblandad i avel!

Belgian Blue (s. 88) är INTE effekten av “genmodifieringar” eller “forskare klipper och klistrar i generna”. Belgian blue är effekten av traditionellt avelsarbete (”urvalsmetoden”).



E= gör läxan

C= gör läxan bra (välbesvarade frågor)

A= gör läxan mycket bra! (välbesvarade frågor, bilder, källor)