1. Leder

Olika typer av äkta leder:
1. Kulled

2. Äggled

3. Sadelled
4. Gångjärnsled
5. Vridled

Äkta leder är leder där ledytorna är täckta av ledbrosk och åtskiljs av en ledhåla som kläs av ett ledmembran och en ledkapsel.

I ledhålan finns ledvätska, som avsöndras av membranet. I vissa leder finns en ledskiva som separerar hålrummet i två separata utrymmen. Ledskivan kallas antingen menisk i knä eller disk i ryggraden. Runt ledkapseln finns ofta ledband/ligament som stabiliserar leden. Runt ledkapseln finns även senor som stabiliserar leden. I vissa leder finns bursor (”slemsäckar”), som minskar friktionen mellan senor/muskler och ben.

Kolla även s 193 i boken!

https://www.youtube.com/watch?v=8uFnJbybP10&index=2&list=PLVinKVwXPSG6EnavQ3zrrXHyCCGP76ohb

(visar både knäledens-, och armbågsledens uppbyggnad. Bursor 6 min in på filmen. Missar ”menisk” och ”ledmembran”)

http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Skelett_leder.html (utförligt om ledvätskan!)

menisk: https://pigenlina.blogg.se/2013/october/test-av-kna.html

1. Klassifikation av äkta leder

2. http://www.brauns.se/nor/download/kv10.pdf (visar axelleden, armbågsled och handleden!)

• Kulled: Kulleder kan röras åt alla håll. De har ett ledhuvud som ser ut som en kula. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder.

  • Höftleden: mellan lårbenet och bäckenet .

  • Axelleden: mellan skulderbladet och överarmsbenet

  • Knoglederna: vid knogarna

• Äggled eller ellipsoidled: Led där ledhuvudet och ledytan är elliptiska och vrider sig mot varandra med två frihetsgrader som ett ägg i en äggkopp. Exempel:

  • Handleden

• Sadelled: Led med två frihetsgrader där axlarna är åtskilda i rummet och ledytorna har formen av en sadel (konkav-konvexa). Exempel:

  • Tummens karpometakarpalle (“tummens tredje led”)

• Gångjärnsled: Gångjärnsleder kan röras på samma sätt som gångjärnet på en dörr, det vill säga pendling fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden samt fingrarnas och tårnas leder är exempel på gångjärnsleder

  • Armbågsleden: mellan överarmsbenet och strålbenet /armbågsbenet. http://sv.wikipedia.org/wiki/Armb%C3%A5gsled

  • Fingerlederna (och tårna!)

  • Knäleden: mellan lårbenet och skenbenet. Är en ”modifierad gångjärnsled”, eftersom den medger viss rotation

¤ Vridled: Led med endast en axel och därför endast en frihetsgrad. Exempel:

• De två lederna mellan armbågsbenet (ulna) och strålbenet (radius)

• Atlantoaxialleden mellan första och andra halskotan , ringkotan (atlas) och tappkotan (axis).

Handens ben:

¤ ”knäppa i fingrarna” http://sv.wikipedia.org/wiki/Metakarpofalangealled

¤ http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Skelett_leder.html#knapper-det-i-lederna-vridled-gangjarnsled-kulled

¤ https://www.youtube.com/watch?v=n3IYmdy6d4Y

Skelett - & Ledproblem:

¤ ”tennisarmbåge”/”golfarmbåge” och ”studentarmbåge” http://www.omkliniken.se/side4.html

¤ Artros: Försämrad funktion i lederna p g a nötning/nedslitning av ledbrosket. Drabbar ofta äldre och överviktiga personer, men även den som idrottat/tränat mycket. Vanligt i höft- och knäleder. Efter att ledbrosket slitits ut, förändras sammansättningen av ledvätskan. Leden inflammeras och svullnar upp. Vid belastning av leden uppstår smärta. Behandling: träning, sjukgymnastik, banta, käka smärtstillande/antiinflammatorisk medicin eller –i värsta fall, operation

(t ex ny knäled!). Alternativa metoder: injektion av hyaluronsyra i leden, eller injektion av kortison om det rör sig om en inflammerad led.

http://svenska.yle.fi/artikel/2010/11/02/artros-i-knaleden

https://www.jointacademy.com/se/sv/fakta/narliggande-diagnoser/reumatoid-artrit-och-artros/ (-Hur vanligt är det i sverige?)

https://www.netdoktorpro.se/ortopedi/medicinska-oversikter/artros/ (samhällskostnad)

¤ Reumatoid artrit, RA, (ledgångsreumatism): Kronisk inflammation i kroppens leder. Orsak: autoimmun sjukdom. Drabbar ca 1 % av Sveriges befolkning! Kvinnor drabbas oftare än män. Det är membranet i leden som inflammeras. Leden svullnar upp, man blir stel och får ont. Vanligast i fötterna och händerna, men även axlar och knän drabbas. Man blir stelare och stelare ju längre sjukdomen fortgår. Sjukdomen går i ”skov”. Behandling: Salicylsyra och kortison dämpar inflammationen, men avhjälper inte sjukdomen. Det finns massor av ”biologiska mediciner” som dämpar immunsystemets aktivitet. Även här gäller sjukgymmnastik.

udda fakta: Guld kan hjälpa! http://fof.se/tidning/2008/2/darfor-kan-guld-lindra-reumatism

¤ diskbråck: En disk i ryggraden pajar och innehållet i disken ”pressas ut”. Om det trycker mot ryggmärgen uppstår olika former av smärta.

¤ Ischias: Smärta på benens baksida orsakad av tryck mot Ischiasnerven (p g a diskbråck). Ischiasnerven är kroppens längsta och tjockaste nerv. Alla nervsignaler till/från underkroppen färdas genom denna nerv. Ischias är vanligast förekommande hos äldre och hos gravida.