Hjärnans anatomi, s. 306-308:

Hjärnstammen (s.306): Äldsta delen evolutionärt sett. Den del av hjärnan som skapas först hos fostret. Ligger längst in i hjärnan. Sysslar med överlevnadsfunktioner (andning, hjärtats rytm, blodtryck, matspjälkning, etc). Här finns även en del som kallas ”retikulära formationen” som dels filtrerar all inkommande information och dels styr graden av vakenhet i din hjärna.

Mellanhjärnan (s.307): Också en evolutionärt äldre del av hjärnan. Här regleras drifter, och här skapas känslor. Exempelvis ”thalamus” som sorterar all inkommande och utgående information och ”amygdala” som avgör om intrycken från din omvärld är ”hotfulla”, eller ”inte hotfulla”.

Lillhjärnan: (s.307) Balans , finmotorik och inlärda rörelser

Storhjärnan (s.308): Yngsta delen evolutionärt sett! Den del av hjärnan som utvecklas sist i fostret. ”Färdig” först i 25-års åldern!


Storhjärnan delas in i fyra ”lober” (s.308):

nacklob: (det primära syncentrat)

hjässloberna (bearbetar sensoriska intryck, bl a syn- och ljud. Här samlas information om färg, textur, storlek, mm och jämförs med lagrade minnen)

tinningloberna (bearbetar sensoriska intryck, bl a syn- och ljud. Här finns ”stolceller”, ”bilceller”, husceller”, etc)

pannlob (sammanställer sensoriska intryck från tinng,- och hjässlober till ett ”medvetet intryck”! Beslutsfattande! ”konsekvenstänkande”. ”samvete”)



-Hur skyddas hjärnan? (s.305)

a) skallbenet

b) tre st hjärnhinnor https://lundalakare.se/termin-2/centrala-nervsystemet/

c) hjärn-ryggmärgsvätskan

d) blod-hjärnbarriären



Blod-hjärnbarriären

-Vad är “blod-hjärnbarriären”?

Svar: En “barriär” mellan blodet och hjärnan.

-Varför finns den? (s.305)

Svar: (Evolutionär förklaring) Den har visat sig fördelaktigt för artens överlevnad! Syftet är att skydda den känsliga hjärnan och ryggmärgen (CSN) mot skadliga ämnen som kan nå dem från blodet.

-Vad består “blod-hjärnbarriären” av?

Svar:

a) blod/hjärnvätskan

b) hjärnans blodkärl (kapillärer) med extra tjocka väggar => svårare för bakterier/skadliga ämnen att via blodet nå in i hjärnan (s. 305)

c) -Astrocyter (typ av Gliacell)?

https://www.researchgate.net/figure/Shows-neuroglia-1_fig2_351524778

-Pericyter (typ av bindvävscell) ?

https://www.sigmaaldrich.com/SE/en/technical-documents/technical-article/cell-culture-and-cell-culture-analysis/primary-cell-culture/vascular-pericytes-faqs

-Vilka blir konsekvenserna av “blod-hjärnbvarriären”?

Svar: Kan vara svårt att få in medicin (=“a drug”) till hjärnan, när man vill påverka hjärnan. Därmed svårt att påverka/bota symptom i hjärnan. Gör det även svårt att få in “soldaterna” (vita blodkropparna) till hjärnan. Det är därför som hjärnan har “egna immunförsvarsceller”.


Några citat: https://sv.wikipedia.org/wiki/Blod-hj%C3%A4rnbarri%C3%A4ren

Antalet nervceller i din hjärna är ca 100 miljarder st och varje nervcell befinner sig aldrig mer än 50µm från en kapillär”.

Det finns strategiska platser i hjärnan där blod-hjärnbarriären saknas. Områdenas kollektiva namn är circumventrikulära organ och avsaknaden av blod-hjärnbarriär på de platser som ingår i gruppen tillåter diffusion av blodburna molekyler. Genom diffusion på dessa områden regleras endokrina funktioner och även funktioner förknippade med det autonoma nervsystemet.[2] Hypofysen (s.306) är ett sådant område utan blod-hjärnbarriär och där utsöndras och upptas hormon. Vid tallkottkörteln (=epifysen, s. 306) saknas också blod-hjärnbarriär vilket möjliggör upptagning av hormoner som påverkar strukturens reglering av dygnsrytm. I area postrema leder avsaknaden av blod-hjärnbarriären till att kräkreflexen kan starta när giftiga substanser återfinns i blodet.