lab: Hjärnans bild av Dig själv
-HUR kan hjärnan få information om omvärlden?
Svar: genom “receptorer”!
I detta fall avser “receptorer” speciella celler eller strukturer som reagerar på ett specifikt stimuli och gör om det till nervimpulser.
Exempel: ögats receptorer (tapparna) reagerar på olika våglängder hos ljuset.
Här kan du lära mer om hudens olika känselreceptorer: https://backyardbrains.com/experiments/skin
¤ Merkelś receptorer: Känner av lätt beröring (ex fingertopparna)
¤ Meissnerś receptorer: Känner av när man tar tag i något och när man släpper det.
¤ Ruffini corpuscle: Känner av när huden sträcks. Känsliga för mycket små hudförändringar!
¤ Pacinian corpuscle: Känner av tryck och vibrationer
-Varför skall testpersonen ha förbundna ögon?
Synsinnet “stör” andra sinnen: http://illvet.se/manniskan/darfor-sluter-vi-ogonen-under-en-kyss?utm_source=nb&utm_medium=email&utm_campaign=ill_se_2016_3_31_women_nonabo&utm_content=artikel
Rent praktiskt:
¤ metodik: EN i gruppen utgör testobjekt, en annan sköter “pickandet”. Testpersonen skall ha ögonbindel! “Pickandet” måste ske ganska snabbt (ganska hög frekvens) och lagom hårt. Inte för löst! Testa!!!! Det kan ibland vara svårt att känna när de två nålspetsarna upplevs som en nålspets.
a) tätheten hos testpersonens känselreceptorer:
¤ Ju fler kroppsdelar som undersöks, ju bättre underlag finns för att skapa en bra homunculus!
¤ “ökande: Bestäm först avståndet som testpersonen uppfattar som två distinkta punkter när “pickaren” börjar med båda nålspetsarna helt ihop (avstånd = 0 mm) och gradvis ökar avståndet (medans den “pickar”) tills dess testpersonen säger att den känner två distinkta punkter. Anteckna. Gör två gånger!
“minskande”: Testa därefter avtåndet som testpersonen uppfattar som “en punkt” genom att “pickaren” börjar med ett stort avstånd mellan nålspetsarna och gradvis krymper detta medans den “pickar”. Gör två gånger!
“medel”: Medelvärdet mellan “ökande” och “minskande” är det värde som vi använder oss av för att bestämma tätheten hos testpersonens känselreceptorer i huden hos vald kroppsdel.
b) Kroppsdelens yta:
¤ Ni får uppskatta/mäta kroppsdelens yta så gott det går. Enas om vilken beräkningsmetod ni skall använda för varje aktuell kroppsdel (finger = cylinder? Panna = rektangel?). Vi har måttband.
c) Totala antalet känselceller: Multiplicera kroppsdelens area med antalet celler/cm2
d) 1/totala antalet känselceller: För att er Homunculus skall få rätt proportioner måste man invertera totalantalet känselceller på varje undersökt kroppsdel!
Jag vet inte varför det blir så…
Jag märkte det vid förra lab-tillfället när jag tittade på elevernas uträkningar.
“känsliga delar” som läppar, näsa fick ganska LÅGT totalantal känselceller p g a deras relativt blygsamma yta, medans en kroppsdel som “rygg” (som skall vara liten på en homunculus) fick HÖGT totalantal känselceller p g a sin stora yta! Jag insåg att detta skulle leda till en “omvänd homunculus” och för att få det “rätt” borde man därför invertera alla värden för totala antalet känselceller.
¤) Förhållandet: I denna kolumn skall du ange de relativa förhållandena olika kroppsdelar har gentemot varandra i testpersonens hjärna.
Leta reda på det minsta värdet i kolumnen “1/totala antalet känselceller”. Gör detta tal till “1”, genom att dela det med sig själv. Talet blir nu “1”. Dela sedan alla andra tal i kolumnen med samma tal => du får ett “förhållande” mellan homunculusens olika kroppsdelar.
OM du sedan sätter kroppsdelen med värdet “1” till “1 cm2”, så får du alla andra kroppsdelars storleksförhållande i cm2 till den kroppsdelen => du kan nu RITA en homunculus eller använda program i datorn som “förvrider proportioner” för att “morfa” en homunculus.
OM du i stället sätter kroppsdelen med värdet “1” till “1 g”, så får du hur mycket alla andra kroppsdelar skall väga => du kan nu väga upp så mycket deg/lera och göra en “skulptur”.
Det är här som fantasin kommer in! I den här undersökningen får ni plus för kreativitet!
(Frivilligt !) : Matematiskt samband: I den amerikanske förlagan till denna undersökning hävdar de att det finns ett matematiskt samband mellan tätheten (“medelavtåndet”) mellan känselcellerna och storleken på homunculusens kroppsdelar. Brain Maps – The Sensory Homunculus – BrainFacts.org (s. 5)
-Stämmer det med era värden? -Har amerikanarna tänkt rätt?
Finns det istället andra matematiska samband som man kan visa i er undersökning?
I den här undersökningen kan du få pluspoäng för analytisk, matematisk förmåga!
Kroppsdel:
Avstånd mellan två
känselceller (ökande)
Avstånd mellan två
känselceller (minskande)
Avstånd mellan två
känselceller (medel)
Antal känselceller per cm2
Kroppsdelens area
[cm2]
Totala antalet känsel-
celler
1/totala antalet
förhållandet
Kroppsdel:
Avstånd mellan två
känselceller (ökande)
Avstånd mellan två
känselceller (minskande)
Avstånd mellan två
känselceller (medel)
Antal känselceller per cm2
Kroppsdelens area
[cm2]
Totala antalet känsel-
celler
1/totala antalet
förhållandet