Lektion, 28 augusti
1) “Bra saker med bakterier”?
2) “Dåliga saker med bakterier”
3) Klassifikation av bakterier
4) Bredspektrum- resp. smalspektrumantibiotika
Bra och dåligt med bakterier:
Bra saker med bakterier:
Dåligt:
1. Bakterier fungerar som nedbrytare i naturen
(En mycket viktig roll i naturens kretslopp!)
Gör oss sjuka
2. Bakterier ingår i vår normalflora (skyddar oss mot “fiender”, som skadliga bakterier, svamp och virus).
2. Förstör mat (den surnar/ruttnar)
3. möjliggör för växtätande djur att få ut energi från gräs! (Vi äter sedan djuren...)
3. algblomning (barnen kan inte bada, turister skräms bort)
4. Tillverka nyttiga proteiner (”bioteknik”)
4. tillverka skadliga proteiner (bioteknik)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Botulinumtoxin
5. konserveringsmetod (mjölksyrabakterier kan göra så att mat och djurfoder kan bevaras länge utan att ta skada),
https://www.farmersjournal.ie/news/news/first-silage-bales-wrapped-with-clear-plastic-482309
5. bildar “biofilm” => svårbotade, ofta kroniska inflammationer som läkarna inte kan bota!
6. rena bort kväve från avloppsvatten
7. bidrar med syre (O2) till atmosfären (“blågröna bakterier”)
8. Fixera kväve (N2) ur luften och omvandla det till aminosyror. De kan alltså “skapa aminosyror från luft”.
https://lupinta.se/2019/12/02/kvavefixering-grodor-som-hjalper-jorden/
9. Bilda biobränsle (metangas, CH4)
¤ klassifikation av bakterier:
https://www.youtube.com/watch?v=8IJRzcPC9wg
1) bakteriers form (kräver mikoskop)
2) koloniernas utseende https://fr.dreamstime.com/photo-stock-diff%C3%A9rentes-colonies-bact%C3%A9riennes-bo%C3%AEte-p%C3%A9tri-d-isolement-fond-noir-image61317797
3) bakteriernas behov av syre: (man odlar dem aerobt (med syre) / anaerobt (utan syre), för att se hur de fungerar)
4) Vilka näringskällor bakterierna kan livnära sig på (bestäms genom odling på olika sorters “underlag”. Exempelvis med laktos som enda näringskälla.) https://gemini.no/2018/04/bruker-bakterier-a-sement-medisin/
5) cellväggens byggnad: (Bestäms genom färgning av bakterier + mikroskop). https://sml.snl.no/gramfarging
6) rörelseförmåga, eller ej? (kräver färgning av bakterierna och mikoskop)
7) deras “genetiska kod” (kräver DNA-analys , samt att man kör koden i databaser med känd bakterie-kod )
¤ Du skall veta VARFÖR klassificering av bakterier är så viktigt
och HUR den går till!
