Lab: Osmos i växtcell


Uppgiften är kort att hitta den saltlösning där vattenhalten i saltlösningen är i balans med vattenhalten i växtcellen. Detta kallas "en fysiologisk koksaltlösning". För människa ligger det på 0.9% NaCl. Men hur förhåller det sig hos växter? Vi undersöker Squash och Potatis.

Mätdata samlas in med enkla metoder och analyseras matematiskt.

Tre parametrar undersöks:

¤ vikt

¤ längd

¤ konsistens

5 st olika saltlösningar används (0%, 1%, 2.5%, 5% och 10%) och därför behövs 5 st "stavar" av squash eller potatis (skärs till med kniv och skall se ut som "McDonalds strips")

Bestäm de tre parametrarna för varje "stav" och lägg dem i de olika saltlösningarna. Vänta 60 min. Bestäm de tre parametrarna igen!  Thats  it!


Behandlng av mätdata:

För varje salthalt (0%, 1%, 2.5%, 5% och 10%) bestäms den relativa förändringen för varje parameter!


Exempel: salthalt: 0%


vikt före= 4g

vikt efter= 5g

relativ förändring= +25%


längd före=

längd efter=

relativ förändring=


konsistens före=

kons efter=

 relativ förändring=


skapa grafer: Den relativ förändringen skall vara på y-axeln och salthalten på x-axeln. Varje graf kommer att ha tre olika linjer. En för varje parameter. Välj olika färger för varje linje! Det sökta värdet är den salthalt där y=0, alltså där ingen förändring sker ("fysiologisk koksaltlösning). 

För människa ligger denna salthalt på 0.9% . -Var ligger den för squash? -För potatis?


"tips" och Bedömning:

  1. Använd vanligt rutat papper och gör "kladd-grafer". Det är först när man ritat upp den relativa förändringaen för alla tre parametrarna som man märker vilken skala man skall ha på y-axeln! Att rita på vanligt rutat papper ger en nödvändig överblick över vad som har hänt i de olika saltlösningarna. -Vilken matematisk funktion beskriver de samband du ser i din graf? -Är det "räta linjens ekvation?" (troligtvis inte!). -Är det en andragradsekvation? Eller är det logaritmiska funktioner? -Skall någon parameter uteslutas? Allt detta besvaras när du ritat upp en "kladd-graf" med dina beräknade värden.


  1. Det sökta värdet (X-värdet när y=0) kan enkelt fås genom att förstora området där grafen skär X-linjen! DÅ kan man använda "räta linjens ekvation"! (som du ju är bekant med). Ta kordinaterna före grafen skär x-axeln och kordinaterna efter den skär x-axeln. Gör man då en NY graf med endast dessa koordinater kommer man att kunna avläsa värdet för skärningspunkten mycket noga! Detta kan ge "C" (kanske “B”?) i betyg.


  1. Excel/Geogebra: Du har Excel på din skoldator och där kan du själv skapa diagram! (Alla instruktioner finns på You-tube, + lite på min hemsida). När du skrivit in dina värden i Excel kan programmet skapa grafer (precis som man gör för hand i punkt 1).  Excel kan även göra "regresserade grafer", dvs Excel gör en matematisk model som passar dina mätdata! Detta ger dig möjlighet att få matematiska ekvationer för det matematiska samband som beskriver ditt försök! Gissa om det imponerar på bedömaren!!! Slutligen: Excel ger även möjlighet att utvärdera statistisk sannolikhet för att det matematiska samband som Excel visat är statistiskt tillförlitligt. Det kallas R-värde och talar om hur nära Excels teoretiska modell (den "regresserade grafen") ligger verkligen, alltså dina mätvärden! Med andra ord: -Hur trovärdig är den matematiska modellen (ekvationen) för att beskriva ditt försök? Ta det lugnt!!!!  Jag kommer att visa er.  Geogebra gör exakt samma sak, men är lite lättare att använda.

    Detta kan ge "A" i betyg.


  1. AI: Självklart fixar AI detta åt dig, men det ger max "E" i  betyg!